lördag, mars 31

Det här med vikt

Dom senaste dagarna har jag fått höra att jag viktnojar och att det är tråkigt att läsa om och att jag påverkar folk med riktiga problem negativt. Kan inte låta bli att bli rätt irriterad när jag läser sånt. För vem är det som bestämmer när man väger för mycket? Får man inte göra det själv? Jag skulle uppskatta om jag fick göra det själv. Jag vet med vilken vikt jag trivs. Jag känner när kläderna sitter trångt. Jag är inte anorektisk, långt ifrån. Jag är inte överviktig heller. Någonstans mittemellan. Men ett par kilo hit eller dit kan bidra väldigt mycket till hur man känner sig. Jag är 173 cm lång och väger just nu 65 kg. Jag vill väga 62.

Det finns väl inte en kvinna som inte är missnöjd med sin vikt då och då. Jag är inget undantag. Och precis som jag skriver om böcker jag läst, mitt jobb, min familj, kläder jag köper, sex (ja det förekommer ju) skriver jag om min vikt. Take it or leave it liksom.

46 kommentarer:

Sara sa...

Bra sagt. Om man inte är tjock får man tydligen inte tänka på sin vikt har jag också märkt. Jag brukar inte fika på jobbet för jag vill inte gå upp i vikt. Men då låter det ungefär "men du som är så smal kan väl ta en bulle". Tröttsamt.

Linda K sa...

sara: precis. det är kanske just för att man undviker den där bullen som man håller sig smal!

Josefine sa...

You go girl! ;)

Janne sa...

Man ska aldrig säga nej till en bulle! Oavsett vad man väger.

Punkt Slut.

Minna sa...

I take it.
Jag är likadan så det är skönt att läsa om nån som kämpar som jag.

/
Hilsen fra:
170/61
I wish 170/59.

johanna sa...

jag förstår dig och håller med dig. jag tycker att vara tjock är något relativt. när jag säger att jag har blivit tjock menar jag i förhållande till hur jag brukar vara, jag menar inte att jag är överviktig på gränsen till fetma. det kanske är klumpigt uttryckt av mig men det är så jag känner mig, tjockare. och precis som du säger handlar det om sin egen självbild och hur man trivs med sin egen kropp, jag trivdes bättre med min kropp innan jag skadade knäna och gick upp i vikt pga av att jag inte kan träna, varför är det något folk har så svårt att acceptera?

nu ska jag iaf grilla o dricka öl, fast jag e tjock ;) trevlig kväll!

Linda K sa...

josefine: I go! :D

janne: *nynnar* här kommer kung av bulle, här kommer kungen av kaka och öl... :)

minna: det är dom små kilona som gör det :)

johanna: du hajar precis mitt tänk. osis med knäna, på bättringsvägen? skål, jag tar ett glas vin! .)

Kicki sa...

Hej! Jag är lika lång som du och har samma "idealvikt" som du. Har också 3 kilo ner... Men det VILL sig inte. Förr kunde jag äta vad som helst och ändå vara väldigt smal (inte för smal dock). Det är lite deppigt att det blivit annorlunda sedan man gick över 30-gränsen.... Låt mig bli 23 igen ;).

L8 sa...

Det där känner jag oxå igen! Jag har ungefär samma förhållande vikt/längd som du, och just nu är det 2(!) kg för mycket. För mig!! Varför ska jag vänta tills det är 10 kg - eller 20 - innan jag försöker ta tag i det? Och som det är nu behöver jag egentligen inte sätta mig på någon jättediet för att gå ner dom där kilona heller, utan det handlar om att tänka efter lite. Men jag märker att det är svårare sedan jag fyllde 50... Det jag märkt är att de som kommenterar oftast är de som väger för mycket, inte rör på sig och som inte heller gör någon egentlig ansträngning för att gå ner. Dvs de tar alltid bullen till kaffet, eller vad det nu är som bjuds!
Dock skulle jag aldrig sluta med helgvinet. Så skål då!
~~L8

Linda K sa...

kicki: mmm man får hålla ut ett par veckor och inte ge efter för frestelser. på nåt sätt tycker jag det är lättare att låte bli helt än att unna sig lite :)

I8: jag vrålhåller med! varför vänta fler kilon istället för att ta tag i dom där 2 eller 3? kanske är det så ibland att dom som borde är dom som klagar. Vinet vägrar jag också vägra, skål! :)

Cicci2 sa...

Håller med dig Linda. Tråkigt bara att vi relativt smala människor ska behöva hålla på med sådana tankar. Många (jag också) är påverkade av samhällets ideal och det retar mig. Jag är av mogen ålder och vet allt det där.
Fast ibland tänker jag att jag ju är perfekt egentligen. Ändå är jag inte nöjd. Tänker att jag borde veta hut! Jag är en bortskämd gammal gnällspik.

Linda sa...

Håller också med! Bara för att jag är smal så vill jag inte gå upp i vikt, eller just därför kanske. Det märkliga är att det är just vännerna/människorna som är överviktiga som klagar på att man äter nyttigt och bryr sig om sin vikt... Jag äter nyttigt och rör på mig för att UNDVIKA att gå upp. Det är väl precis lika trist för en smal person om byxorna börjar sitta tight! So what om det egentligen inte "gör ngt" om man går upp lite grand - jag har ingen som helst lust att vara tvungen att byta ut hela min garderob! Både dyrt och ohälsosamt. Så gott är det inte med feta såser... Och faktum är att man kan ha osmickrande kärlekshandtag även om man är smal i övrigt.

fat girl sa...

Jag har inte kommenterat detta innan men måste nu påpeka att det är väldigt ledsamt att läsa om smala tjejer som vill bli smalare. För jo, du är smal, du är 2 poäng från undervikt på BMI-skalan. När man som jag ligger 2 poäng över fetma på samma skala blir man såklart ledsen av att läsa hur 3 kilo spelar så stor roll för vissa. Vad jag vill säga är att visst har alla "rätt" att viktnojja, men det är tråkigt när personer som inte har någon annan anledning än samhällsidealen är missnöjda. Det här är dock väldigt vanligt så det är inget personligt mot just dig Linda, jag gillar din blogg, men ibland blir man lite ledsen...

Linda K sa...

cicci2: jag bryr mig inte SÅ mycket om samhällets ideal, jag vill bara trivas med mig själv :)

linda: sant sant och sant :)

fat girl: vet du, jag håller aldrig på och kollar var jag passar in på normallistan. jag har någon slags utgångspunkt i min idealvikt från när jag viktväktade. jag vet inte om dagens outfitbilder är galet missvisande, men jag är på intet sätt mager. Helt normal, och jag vill förbli det. Tre kilo gör stor skillnad i hur jeansen sitter för mig, låt inte det göra dig ledsen. jag fattar ditt tänk också, men jag tycker ändå jag måste få tycka till om min kropp utan att ta hänsyn till alla andras.

Linda sa...

ja men precis.
tänk att man aldrig får tala om vikt nu för tiden utan att folk ska gå i taket. är man smal ska man hålla käft och ta emot och är någon tjock ska man tassa på tå. nej, något kilo hit eller dit kan göra enorm skillnad. hellre underviktig enligt BMfuckingI-skalan och spänstig, pigg & roskindad än missnöjd och bitter som många andra tycks vara.

Polly sa...

O ja, de där få kilona gör skitmycket, det kan jag verkligen skriva under på! Nu ligger jag lite på plus, men min GI-satsning ger resultat. ;)
Kram!
171/63,1 -> 171/60

julia sa...

jag förstår dig helt och hållet. hatar verkligen när jeansen sitter åt för mycket!

175/64->175/56

Den tjocke konsulten sa...

Jag kan konstatera:

* Det ni vill jobba bort kan jag lägga på/av mig över en helg utan att ens notera, 177/98 -> 177/80

* BMI är en grov approximation som man inte ska hänga upp sig för mycket på

* Jag är för kort för alla tjejer här, det är oroväckande!

lizzy sa...

jag hatar verkligen när feta människor ska hålla på och kommentera ens vikt och vad man äter/inte äter hela tiden, och sen tar dom åt sej om man klagar lite på sina 2 kilos övervikt. inte sjutton säger jag: "nämen du som är så tjock, du ska väl inte äta den där kakan?" även om jag tänker det. däremot blir dom feta typ sura och kommenterar ifall man väljer att inte hälla på majjonäsdressingen på salladen eller vad det nu kan vara. herregud, dessa tjocka människor! var kommer dom ifrån?! inte sjutton fanns det några fetton på sjuttiotalet, när man kollar på bilder från den tiden. varför kan inte tjocka bara svulla lite mindre? det värsta är ändå när feta föräldrar sitter på nån sunkig sylta och beställer drypande fett-mat till sina stackars cartman till barn, då vill man bara gråta. eller åtminstone ge dom en gurka.
ursäkta att jag rantar på din blogg, men jag får snart ett utbrott på dessa fettberg.
mvh
lizzy

Bettan sa...

Först och främst bra sagtoch därefter, Holy damn! Vi har nästan identiska kroppsmått, 171 cm 64 kg

Anna sa...

oj oj oj... jag känner att min kommentar i ett tidigare inläg om att det var tråkigt med så mkt viktnojor kan ha föranlett det här en aning. och jag vill bara förtydliga två saker Linda. Det här är dini blogg, du skriver vad du vill och hur du vill. Jag kan "take it or leave it" det är ju helt och hållet mitt problem. Men, det jag menade var att det är genom att vi kvinnor håler på så här som ätstörningarna flödar. Jag är föredetta anorektiker och har fortfarande inte en sund relation till mat, därför blir jag så ledsen när jag läser glassinlägget och inser hur fixerad även du är. För även om det inte är så på riktigt Linda, jag känner ju inte dig, så verkar det så i vissa inlägg. Och då är frågan jag ställer dig, vill du att det är bilden man ska få när man läser din blogg?

Linda K sa...

linda: bravo :D

polly: jobba jobba jobba! :D

julia: på siffrorna låter du hur lagom som helst, men som sagt man vet ju bäst själv :)

dtk: gulle :)

lizzy: tycker alla får välja hur dom vill se ut, tjocksom smal, och att man ska respektera båda ytterigheterna. och allt däremellan :)

bettan: prima mått :D

anna: jag fattar vad du menar. jag vet inte riktigt vad jag vill förmedla, jag är som jag är. jag bryr mig om min vikt och jag skriver om den ibland. jo förresten nu vet jag, jag vill förmedla den jag är, inte låtsas vara någon annan. och det skulle jag göra om jag skrev på något annat sätt. folk kommer alltid att tolka sånt jag skriver på olika personliga sätt, det är upp till dom och inte till mig. ok? :)

LoX sa...

Jag anser att du får skriva vad du vill i din blogg (så länge du inte bryter mot några lagar). Om man berörs illa av dina inlägg om vikt, får man först rannsaka sig själv innan man belägger någon yttre skuld. Hur man tolkar budskap beror på ens uppfattningar, dvs den inre självbilden. Den kan man påverka. Men att be någon annan förändra sitt sätt är att klampa in med för stora stövlar.

Själv blir jag oroväckande medveten om att jag fuskat rejält på sistone (gör det när jag har ont) och att beach 2007 kommer närmre.

Sara sa...

Tycker du har helt rätt att skriva vad du vill Linda! (Jag har förresten lagt mig i viktdebatten och postat ett inlägg på min blogg om det här...)

Linda K sa...

lox: tack! och krya på det onda!

sara: bra skrivet, jag har varit där :)

Stella sa...

Jag tycker tvärtom faktiskt. Jag blev lite lättad när du Linda K, skrev lite om tankar om mat, vikt, hälsoveckor och nojjor. Det känns mänskligt! För vi är ju sådana.
Jag nojjar supermycket, men jag äter också massor av onyttigheter. Jag har gått upp 3 kg (181/75 > 181/72) och det är VÄRLDENS skillnad i mitt självförtroende. Och jag har precis tänkt viktigt hitta inspiration gå ned detta istället för låta det bli 10 kg.
Jag verkar ha högst BMI här och det knäcker också lite...

LoX sa...

Inser också att jag skriver precis samma sak som du gör i ditt inlägg samt i din kommentar fast du gör det på trevligare svenska. :-)

Och att jag måste se bondfilmen - jag måste ha missat något väsentligt ang. debbatten om det goda och det onda. ;-)

Fasiken vad jag inser idag.:-D

Helena sa...

Hm, konstigt det här med vikt. Själv tänkte jag precis som de flesta här: (tror jag) Hon som är så smal behöver ju inte gå ner i vikt. MEN JAG ÄR PRECIS LIKADAN SJÄLV! Vill själv gå ner 5 kilo, eftersom jag inte trivs med ett cykeldäck kring midjan. Men ingen fattar detta, eftersom många kanske bär på 10-20 kg övervikt. Jag förstår dem också.Hade jag vägt 20 kilo förmycket skulle jag gärna vägt vad jag väger idag... Men Linda; jag blir väldigt nyfiken: Hur mycket gick du ner när du var med i viktis? Var du överviktig innan?
Helena 162/57

Linda K sa...

stella: åh vad kul att du skriver så! visst, detär det lilla som gör det. lycka till, några sunda veckor och du är där :D

lox: ha ha ha! ja bondfilmen har du missat, skynda hyr eller köp :D

helena: just, bättre och enklare att jobba bort ett par kg än 10. heja! jag gick ner ungefär 10 kg, såna kilon som liksom smög sig på och plötsligt insåg jag att jag mådde jättedåligt pga det. Tog väl en vår att bli av med, och jag har fortfarande bra och sunt viktväktartänk med mig. Jag bantar inte, jag lever sunt! :)

Cecilia sa...

Oj mycket skrivande om vikt här i kommentarerna. Vad man vill väga och hur man tänker är ju ens egen sak. Jag förstår precis vad du menar med att de tre kilona gör sådan skillnad. Det gör de även för mig fast jag har många mer än så att gå ner.

Linda K sa...

cecilia: ja verkligen ett ämne som berör :) du är ju på god väg, tycker du är skitduktig!

johanna sa...

oj, vilken lång diskussion det blev. när det gäller knäna har det tyvärr bara börjat... 22 år och redan trasig, inte utan att jag känner mig gammal. men det ska nog gå att rätta till, det har jag bestämt för vem kan gå ett helt liv utan högklackat? :)

ps. ölen var god o även vinet :)

Linda K sa...

johanna: schysst inställning! krya på knäna :) mitt vin var också ack så gott!

Mocca sa...

Bra "rytet" Linda!
Det är ju precis som du säger, det handlar om vad man själv trivs med.

Linda K sa...

mocca: heeej! tack ska du ha! :)

Miss KeepYourDistance sa...

Dessutom är det ju DIN blogg, för bövelen! Du skriver precis vad du vill. Så det så.

Linda K sa...

miss kyd: också sant! man måste få utgå från sig själv och inte ta heänsyn till hela världen ibland.

natz sa...

ser att det redan är många som berömt dig för ditt inlägg, men det skadar väl inte om jag också säger att det var väldigt bra skrivet. :)även om detta är din blogg och du skriver vad du vill så kommer det alltid finnas de som vill lägga sig i vad som är passande och inte. känns som att det är rätt klassiskt, vi har väldigt lätt att klaga på andra för att själva glömma att vi har egna problem att bry oss om...

Linda K sa...

natz: tack! ja alltid retar man nån, är väl sånt man får ta när man är kändisbloggare ;D

Asha sa...

Herregu vad alla väger lite. Jag är
"bara" 172 och väger strax över 70. Men vad gör väl det, jag gillar mat mer än att jogga bort den. Det är min prioritering men mycket mer tänker jag inte låta mig väga så några glassar ska jag allt hoppa över i sommmar.

Linda K sa...

asha: huvudsaken är väl att man trivs, inte vad bdi-index, eller vad det heter, säger... :)

Malin sa...

Mycket bra inlägg! När jag klagade på att jag gått upp fyra-fem kilo i höstas fick jag en massa kommentarer om att jag inte skulle klaga. Jag hade inte rätt till det, för 50 kg är ju minsann pyttelite att väga. Men för mig är det mycket, jag har vägt 45-46 ända sen jag gick i högstadiet typ. Har kunnat äta vad som helst utan att gå upp, men det är visst slut med det numera. Men jag har iaf tänkt gå ner dom kilona till beach 07.

Och just det, jag är faktsikt bara 155 cm lång. Inte ett dugg anorektisk. Äter gärna både chips och bearnaisesås (eh, inte samtidigt iofs). Ifall nån undrar liksom... :)

Linda K sa...

malin: dumt att anse att man inte får var missnöjd över ett mindre antal kilon. är det kilo-polisen som bestämemr över sånt eller? ;)

chips och bearnaisesås - kanske en prima kombi?

Stella sa...

Jag har precis ätit 3 st mums-mums (mest för det är så synd om den sista ensam kvar), men om jag minns rätt från viktväktarna var mums-mums typ 1,5 points. Och jag är TOK nervös för en jobbintervju jag har i eftermiddag.
Ni som har jobb ni trivs med. Grattis!

Kan inte vi som gillar viktnojja få fortsätta? Tycker jag är jättebra. Vad gör ni när ni är nervösa? Jag dricker kaffe och äter mums-mums.

(Förresten... en vecka i Åre = HÄRLIGT!!!)

Linda K sa...

stella: klart du ska trycka mumsmums när du har en jobbintervju! jag håller tummarna! när jag är nervös babblar jag oavbrutet och dricker kaffe :D

Anonym sa...

Lite sent ute att Kommentera, men jag Kommer på mej själv genom att alltid söka på sidor på internet som innehåller tips att hålla vikten, eller att gå ner snabbt i vikt osv. Jag är 15år väger 68kg och är endast 168lång. Jag tränar så mycket som varje dag(Handboll). Jag hatar min vikt jag hatar mitt utseénde jag hatar allt. Du ger mej ett Leende. jag behöver det idag. TACK