Vi har misstänkt det en tid, och nu har vi fått det bekräftat. Vår son är djävulen. Kanske inte Hin Håle själv, men en riktigt pestig liten smådjävul. Och han är på god väg att dra ner sina föräldrar i helvetet.
hedgehog: vad gör han INTE, you might ask... en härlig blandning av ständigt tvärtemot, orimliga krav, högljutt skrikande, kastande, ska inte äta men alltid småäta... *tappar rösten* Fast han är världens härligaste också :)
Inte för att det hjälper dig, men jag blev galen på min son när han var i den åldern.
Jag minns särskilt en gång när han var tre och vi hade j-vligt bråttom på morgonen, till dagis. Det var vinter och han var som en pinne alternativt en död bläckfisk när jag skulle sätta på kläderna. När jag äntligen var klar och torkade svetten ur pannan stack han som en vessla gallskrikandes upp och kröp in under sängen. Där låg han och vrålade och slet av sig kläderna.
Varför? Ingen aning. bara för att liksom.
suck. då hade jag gladeligen bytt honom mot vad som helst. Men, det är tur att sånt går över och att man älskar dem över allt :) Det blir bättre, om tio år eller så ;)
Jag misstänker starkt att din son är i telepatiskt maskopi med mina pojkar för dom ÄR Djävulens avkommor! (antar att det betyder att maken är djävulen....)
Min nu drygt 3,5-åring var verkligen den värsta ungen på denna jord ungefär när han fyllde 3 och några månader framåt, han kunde allt men ändå ingenting. Var ständigt "mr tvärtom" ingenting var bra och allt skulle va på hans villkor. Jag hade många gånger lust att slänga ner honom från balkongen eller skänka bort honom till första bästa förbipasserande. Men nu är han mycket bättre, visst kan det komma nån trotshandling men då är han oftast väldigt trött eller hungrig. Tack och lov för det! ;-)
12 kommentarer:
och vad gör han för jävulskap månntro?
hedgehog: vad gör han INTE, you might ask... en härlig blandning av ständigt tvärtemot, orimliga krav, högljutt skrikande, kastande, ska inte äta men alltid småäta... *tappar rösten* Fast han är världens härligaste också :)
Inte för att det hjälper dig, men jag blev galen på min son när han var i den åldern.
Jag minns särskilt en gång när han var tre och vi hade j-vligt bråttom på morgonen, till dagis. Det var vinter och han var som en pinne alternativt en död bläckfisk när jag skulle sätta på kläderna. När jag äntligen var klar och torkade svetten ur pannan stack han som en vessla gallskrikandes upp och kröp in under sängen. Där låg han och vrålade och slet av sig kläderna.
Varför? Ingen aning. bara för att liksom.
suck. då hade jag gladeligen bytt honom mot vad som helst. Men, det är tur att sånt går över och att man älskar dem över allt :) Det blir bättre, om tio år eller så ;)
hedgehog: ha ha, jo det känns faktiskt bättre att höra att andra har det likadant :)
Jag ställde ut en skrikande Maiken i en snödriva.
Nu är det så länge sedan så det är väl preskriberat (med tanke på socialen)
ewac
ewac: HA HA HA!!! jag fattar känslan precis :D skulle också vilja kyla av carl emellanåt.
Precis sådär känner jag med mitt strykjärn! "%¤@£"#¤" liksom.
Jag misstänker starkt att din son är i telepatiskt maskopi med mina pojkar för dom ÄR Djävulens avkommor!
(antar att det betyder att maken är djävulen....)
Linda, det blir bättre. fast små jävuler är dom väl alla innan änglavingorna börjar växa haa-ha
polly: HA HA HA!!! same same but different ;D
ann: oh! måste gå hett till hemma hos er :D
linda m: mmm det är väl så ;)
Min nu drygt 3,5-åring var verkligen den värsta ungen på denna jord ungefär när han fyllde 3 och några månader framåt, han kunde allt men ändå ingenting. Var ständigt "mr tvärtom" ingenting var bra och allt skulle va på hans villkor. Jag hade många gånger lust att slänga ner honom från balkongen eller skänka bort honom till första bästa förbipasserande. Men nu är han mycket bättre, visst kan det komma nån trotshandling men då är han oftast väldigt trött eller hungrig. Tack och lov för det! ;-)
kojja: då behåller vi honom et tag till och ser om han bättrar sig ;)
Skicka en kommentar