Jag hade en skjorta ute på Blocket. Som en tjej mailade om och ville ha. Vi bestämde att vi skulle ses i mitt lilla centrum i fredags. Men hon hörde aldrig av sig, så jag ringde. Oj oj, hon hade fått förhinder men skulle höra av sig igår, lördag. Hörde inget då heller och tänkte att skitsamma då. I eftermiddags när jag var ute och promenerade med sonen fick jag ett sms där tjejen undrade om jag kunde träffa henne i mitt lilla centrum med skjortan om fem minuter. Nej det kan jag inte, svarade jag. Men jag kan vara hemma om en kvart så kan du komma dit.
Hastade hem, och fick ett nytt sms som löd att hon inte ville att "dom andra i bilen ska se vad jag köper". Eh, ok, närå, that´s up to you, svarde jag, ungefär. När jag kom hem var hon redan där. Jag skulle ha 400 för skjortan och hon räckte fram en femhundring. Men hallå, hur kan hon ta för givet att jag har växel? Det hade jag inte, så hon fick betala mer. Hon var rar och snäll, men fullkomligt vimsig.
Vilsna köpare, tag lärdom:
- Dyk upp på avtalad tid. Får du förhinder så meddela det innan.
- Ha med dig jämna pengar.
- Du behöver inte berätta om dina personliga problem, säljaren vill bara kränga det hon/han ska kränga.
15 kommentarer:
Ibland har sånt inte med ålder att göra men jag kan inte låta bli att undra:Hur gammal var köparen?
oj, vilken strulig köpare... hon kan inte ha varit så gammal, för det känns som om vuxna åtminstone är ok bra på att dyka upp när man avtalat tid...
anci: svårt att säga, men jag tror hon var typ samma ålder som jag.
hedgehog: tycker hon verkade rätt vuxen, men som sagt rätt förvirrad!
Men du tjänade en hundring extra! :)
vad var det för skjorta, förresten?
polly: hon fick en 50-lapp tillbaka. en ralph lauren :)
Åh, jag antar att det är därför jag aldrig orkar sälja nåt sådär.
frida: nä ibland är det jobbigt. men jag är glad för min femhundring nu :)
Vilket tålamod du har.
Varför lägger du inte ut kläderna här samtidigt som blocket?
ewac
ewac: vet inte, vill inte tvinga på läsare kläder kanske?
Man blir ju lite trött, som jag skullle sälja 2 pocketar nån gång, hade lagt ut ett gäng och den tjejen verkade var ahelt weirdo. Först skulle ho nkomma men hörde inte av sig och sen när hon väl kom så hade hon inte så mycket pengar så hon skulle bara ha den ena då men köpa den andra nån annan dag. Eh?
Sen har vi idioten som prutade på tvättmaskinen när jag sagt nej till en massa andra. Och så blev jag så paff så jag gick med på det. DET retar mig fortfarande.
"se upp din djävul, vi ses i min nästa pjäs!" sa strindberg, men man kan ju ta hämnd i en blogg också.
lite strul får man stå ut med iband.men det verkar vara samma personer som alltid lever i en slags ständigt kaos. dem behöver man vila ifrån ibland.
lena: att pruta när man möts tycker jag är fräckt, då har man ju stämt träff för att genomföra köpet :O
fredrik: ja, alla kan ju inte vara en strindberg :P
anonym: och vara glad att man inte är den personen själv :)
nä, och tur är väl det.
fredrik: skulle inte passa i hög hatt och musche :P
Skicka en kommentar