Första trampet

Piece of cake! Som om jag aldrig varit borta. Platta grodor och bikupor. Folktomt. För varmt klädd. Tyvärr kom jag också på att det är hemvägen som är jobbigast. Ska visst regna också. Fast det är inte helt fel att cykla i regn, då ska man ju ändå hem. Och som vi sa till leda när vi var i flamsirriterande tonåren: Regn är bra för hyn har jag hört *extremjobbigt skrikskratt* Det var i själva verket inte roligt alls, man skrattade så åt allt i den åldern. Gammal och bitter? Tvärtom tvärtom! Ännu inte medelålders och fullkomligt nöjd. Nu vet jag knappt vad jag skriver om längre, adjö.