onsdag, januari 21

Jag och namn

Jag är ganska usel på att komma ihåg namn. Lite jobbigt. Det har blivit tydligt den senaste tiden.
  1. På dagis skulle sonen göra klart en pärlplatta innan han gick med mig hem. Så jag satte mig ner och väntade. Bredivd en liten tjej. Jag sa: Hej Maja, vad gör du? Hon tittade på mig som om jag vore senil och sa: Jag heter väl inte Maja heller! Jag heter Sofia! Eh, oj ja just ja, förlåt, he he *prata bort prata bort eftersom alla fröknar hörde...*
  2. På Öppna förskolan glömde jag bort om en flicka där heter Irma eller Vilma. Så varje gång jag skulle säga hennes namn var jag tvungen att liksom åla ut det: Ohoh-i-ma, lät det ungefär.
  3. Och så kallar jag Polly för Polly ibland, men det är ju bara för att hon är go som en liten pralin!

12 kommentarer:

Anonym sa...

jag är likadan, minns inte vad folk heter fast de nyss presenterat sig... Det fastnar inte och det är så himla pinsamt ibland.

Var dags glimtarn sa...

Min lilla H tar ibland priset - mamma vad heter hon nu igen? *pekar på sin klasskompis*. Själv minns jag nästan alla namn från ettan, trots att jag flyttat 29 ggr :O

Anonym sa...

Ibland står nån kvinna i väntrummet och skall in till mig och jag kan svära på att jag ALDRIGALDRIG träffat henne. Så visar det sig att hon gått hos mig en hel graviditet. DET är pinsamt! :D

Petra sa...

Tvåan var listig :D
Min son hade en kompis hemma som hade total namnafasi. Han glömde alla namn så fort vi sagt dem. "Vad hette du nu igen? Kristina?"(två sekunder efter presentationen) "Hej Laban" (sagt till katten Alfons". Eriks pappa: Lasse (heter Ulf). Konstigt, annars brukar barn ha världens hästminne.
(Har jag också för den delen, jag kan alla barn i klassen och i klassen under och över. Man ska ju vara bra på något)

Linda K sa...

hedgehog: vi är lika koko då :D

vdg: ha ha ha! oj, villket minne!

ingela: måste vara en intetsägande person ;)

petra: ibland är det knepigt :P

Dorisettan sa...

Även jag har väääldigt svårt att komma ihåg namn. Och dagis är en väldigt knepig plats att vara på om man lider av just denna åkomma. Mitt trick är att ständigt tilltala barnen (mina egna undantagna) med larvigheter som "unge herrn", "fröken finemang" osv. Visst är det fånigt men jag känner mig ännu fånigare när jag säger fel namn. (Och dessutom är nästan alla barn identiska när de har vinteroveraller på sig!)

Linda K sa...

dorisettan: smart! :D

Polly sa...

Polly går bra. ;)

sagt o gjort sa...

Då fick jag äntligen svar på om polly heter polly. För mig heter du Polly, Polly, inte Inger eller Annette eller nåt sånt. Och jag är likadan, ansikten men inte namn funkar.

Linda K sa...

polly: polly pralin :)

picaflor: polly är polly är polly är ... :)

Polly sa...

Picaflor: Hahha, Polly är så inarbetat nu så jag nästan borde ta det som mellannamn.

sagt o gjort sa...

Polly, ja gör det! och sen kan du ju börja blogga igen när du ändå håller på! ;)