Ha ha ha den äran!

Ingen utom jag i vår familj har uppmärksammat att jag har namnsdag idag. Vid frukostbordet sa jag högt:

- Hmm... nu ska vi se här *blippar på datorn*... dagens namnsdagsbarn är... Margareta!

Ingen reaktion. Jag upprepar mig. Sonen tittar på mig och säger:

- Vadå?... Namnsdag? När är det min namnsdag?


Nähä. Skit samma. Jag ska ändå göra namnsdagsbakelser för i eftermiddag kommer Abbe och hans föräldrar och fikar med mig!

Och alla ni bortglömda och uppmärksammade Margaretor out there, och allra mest till min lilla mamma:

GRATTIS PÅ NAMNSDAGEN! NU FIKAR VI I ROSA!