I morse på väg till dagis hittade vi den här stackaren. Smutsig och ledsen. En sån där snuttefilt a la lejon. Vi tvekade inte, vi adopterade den bums. Jag sände en tanke till det stackars barn som tappat den, men vi lovar att ge lejonsnutten ett gott hem och någon som älskar den. Dottern närmare bestämt. Det är hon som får äran den här gången.
Nu har lejonet fått åka tvättmaskin och hänger på tork. Sen blir det kärlek big time.
17 kommentarer:
Ska ni inte sätta upp en lapp i närheten där ni hittade den, ifall ett gråtande barns förtvivlade föräldrar skulle ge sig ut och leta?
(Har brutala minnen av grisens kusin som tappade bort sin Älgis...)
polly: jag tror det är för sent, sonen har lagt sin själ i detta lilla djur. och så såg jag likadana på babyland idag, för en dryg hundring. så föräldrarna kan rätt lätt rädda situationen :)
Känsligt ämne. Vi har nämligen tappat "bunnisar" och vet hur mycket det smärtar. Lite tröst blir det dock att läsa att det finns såna som ni som tar hand om dem...hoppas "våran" hamnade i en sån familj som er...
ankiefontän: ja det är knepigt. själv hade jag naturligtvis lämnat nallen, men carl blev snudd på gråtfärdig :)
Lilla Lejonet! Kom ihåg när jag tappade Selma - min snuttedocka på en parkering. Trauma!!! Bra att Lejonet får ett nytt hem med kärlek...
Kan inte mammorna och papporna hålla reda på telningarnas grejer...Saga hittar alltid pyttestrumpor-vantar och gosdjur. Och som den apportör hon är bär hon glatt hem (och hjärtlösa tonårsmamman slänger i sopen när Saga tröttnat).
Shit, känner lynchmobben närma sig...
Har inget att tillägga i frågan. Ville bara påpeka hur snygg du är idag, den där koftan....ooffff.
annie: åh smärta :(
fru kaos: man ser ju alltid små plagg och ibland nallar. sånt e livet :)
lindaliten: ha ha, tack söta :D
En sån har sonen här hemma, fast i tigerform. Ditt inlägg påminner mig om att jag måste köpa en till att ha i reserv.
ida: kan vara smart :)
Bättre att adoptera dem än att hänga upp dem på staket och dylikt - det ser så tragiskt ut när de hänger där, alldeles övergivna!
malla: men eller hur!
varför tar man någons snutte i en hiss förresten? Förmodligen bor ju barnets familj där och kan hämta den när de upptäckt att den tappats bort. Fräckt tycker jag. Man tar inte saker, köp egna.
Lejonet älskar att bli torktumlad,,,
anonym: det var en hiss i ett stort centrum, så den chansen var nog inte så stor. vi såg det som att vi gjorde en god gärning.
rosa: ha ha, uppfattat :D
Vi reddet en gang en fin liten teddybjørn fra en branntrapp i New York i gården der vi bodde. Den hadde ligget ute i regnet i mange dager.. også har jeg reddet en teddy fra en søppelcontainer (!), flere fra loppemarkeder.. sistnevnte fikk bli med i operaen :)
glamourbibliotekaren: du har ett gott hjärta :D
Skicka en kommentar