Morgonstund har guld i mun(d?)

Jag har blivit så morgonpigg. Om det beror på att jag väcks av makens snarkningar eller av den där inne (arbetsnamn bäba, antingen det är en hon eller en han) är oklart. Till och med sonen snusar sött. Och det är rätt mysigt att ligga bredvid och klappa på honom, knuffa på maken med jämna mellanrum när timmerstockarna blir för tunga, och smådåsa lite. Efter ett tag vaknar sonen med ett leende och frågar om det är en ledig dag idag. Och det är det ju.