Slynglar (sagt med glimten i ögat)

Nu har jag just skrattat åt och kommenterat Saras inlägg om att ha uppnått aktiningsvärd ålder och upptäcka att yngre generationer inte delar ens smak. Ibland kan man ju känna sig så vansinnigt vuxen (mot sin vilja, man vill väl aldrig bli riktigt vuxen? Det är ju ens föräldrar som har den rollen). Känner mig oftare typ tonårig i så fall. De som verkligen ÄR tonåringar måste ju tycka att man är helt dhöö liksom ba. Killen som jobbar här på Robert´s Coffee, inte en dag över 18 om ens det, himlade med ögonen när jag bad honom kolla mina grejer när jag avvek till damernas. Likaså när jag bad om varm mjölk i mitt kaffe. Inte på ett direkt otrevligt sätt, men så där lätt uttråkat med "jarå tanten" i blicken. Måste ändå säga att jag trivs alldeles utmärkt i 30+ åldern. Hoppas jag aldrig kommer att känna mig gammal!