En kollega berättade att hon ofta googlar sitt eget namn. Minst en gång i veckan. Och förfasas över resultatet.
Jag testade nyss. Med mitt eget, inte kollegans. Inget chockerande. Bloggen. Facebook. LinkedIn. Nån obskyr minst tre år gammal annons där jag tydligen säljer en kavaj. Magisteruppsatsen. Lite annat.
Det skrämmer mig inte speciellt att finnas på nätet. Jag är ju där så mycket redan, bloggdeles. Med bilder och allt. Det är liksom redan kört. Och inte alls fasansfullt.
2 kommentarer:
Nej men det tycker inte jag heller. Man figurerar ju inte i några suspekta sammanhang och gör man det så borde man tänkt på det liiiite tidigare :)
petra: kollegorna beter sig i såfall som dom har mycket suspekt i görningen, dom gillar det ICKE ;D
Skicka en kommentar