Jag vill inleda med att berätta att jag just besvarat flera mail och pratat i telefon med lunch i munnen, så det här inlägget är helt befogat ;)
Börjar alltmer känna av bäbisen. När jag var på ultraljud första gången var den helt vild. Maken säger att då måste det vara en tjej som är mamma upp i dagen. Och jag är rätt övertygad om att det faktiskt är en flicka. Kan inte förklara varför, det bara känns så. Kände likadant första gången, övertygad om att sonen var en pojke. Så jag kan ju ha rätt. Och jag kan ju ha fel.
Förra gången fick vi veta kön i förväg, eftersom jag var besatt av att få veta och kunna planera. Den här gången känns det inte lika vilktigt att veta. Vi kan skippa det där skitsnacket att det är som att öppna presenten innan julafton. Blev skitirriterad på folk som sa att det var fusk att kolla innan när jag berättade att det var en pojke. Vadå fusk? Det är ju vad det är. Alla gör som de tycker känns bäst.
Jag tror alltså flicka. Skulle vilja ha en flicka. Så får man säga. Sen kan jag ju avslöja för dom som är idioter att jag kommer att älska en liten kille precis lika mycket om så är fallet.
35 kommentarer:
Jag håller på att läsa dotter önskas .
Riktigt bra. så här långt.
ewac
Vi ska göra ultraljud nästa fredag och jag kan inte bestämma mig för om jag vill veta eller inte... Samma sak med min kille -han undrar om man kan få veta och sen bara glömma det så det blir en överraskning islutändan ändå :)
fusk är det ju inte att kolla - det är ju som du säger precis vad det är - en liten tjej eller liten kille. Och även om man kanske önskar så älskar man ju den som kommer ut dödens mycket från första sekund!
Och jag som välsignats med en av varje tycker ju förstås att det är underbart - Batman och Barbie en salig blandning :)
I hear you, folk har så mycket åsikter som de så gärna kunde hålla för sig själva. Jag som har en dotter, i en släkt med i stort sett bara tjejer behöver inte tycka att "det skulle väl vara bra kul med en pojke den här gången?". Jag vill ju ha en flicka till.
klart det inte är fusk att kolla! om det skulle bli en till undrar jag om jag skulle kunna låta bli... (många som känner så där starkt vad det är brukar ha rätt, så har det åtminstone varit i min omgivning.)
ewac: :D
a girl: ni blir såklart lika glada vad ni än gör. lycka till :D
hedgehog. så sant! hoppas på barbie jag då :)
annalena: precis, man får vilja vad man vill, och sen tar man emot det man får med öppna armar!
Klart att det är fusk att kolla. Men sen är det kanske inte fel att fuska.
Själv fuskades det inte. Har inte det planeringsbehovet helt enkelt.
Eftersom jag vill ha en kille men kommer att få en tjej... så kan vi väl byta sen när du får en kille fast du vill ha en tjej.
Deal?
slabbe: det är inte fusk, det är ett val man gör. det är som att säga att det är fegt att inte kolla.
minna: ha ha ha! ok, deal ;P
som en kompis säger: alla får vara lucia, men ingen måste. dvs man gör som man vill och så är det bra med det!
både jag och alf var övertygade om att det var en liten tjej jag bar på, ända från dag 1. tills bäbisen väl låg på min mage och barnmorskan efter några minuter frågade: har ni sett det blev? och vi sa nääää, det har vi glömt. lyfte på benet och såg en gigantisk pung (gigantisk i relation till övrigt på bäbisen alltså).
sensmoral: vissa vet, andra vet inte:D
anna ser dej: ha ha ha! ja man kan ju TRO sig veta :D
Det verkar vara så att bloggerskorna får tjejer i år, i alla fall de bloggar jag läser.
johanna: men jag ska ju ha nästa år :P
Ska på UL den 24e men tänker inte kolla denna gången heller. Vill inte veta innan. Tycker dock inte att det är fel att kolla om man vill. Man ska ju göra det som känns rätt för en själv. Kan dock erkänna att jag också gärna skulle vilja få en tjej denna gång, men blir såklart lika glad om det är en kille. Det viktigaste är att det är en frisk liten krabat!
ulrika: absolut, frisk går först!
Har du testat ringtricket? Dvs. sätt en ring på en kedja och låt den röra sig över magen. Cirkel = tjej. Pendel = kille.
När jag säger att jag blir gladare av katter än av barn får man äckelblickar. Jag hoppas att jag föder en katt när jag får barn. En svart katt. Det vore nått.
-Hej det här är min son. Han är katt. hahahaha.
annie: jag tror sådär på såna tester ;)
ha ha ha, jag hoppas du får en katt, ha ha ha!
Visst är det fascinerande att folk har så jädra mycket åsikter när man är gravid. Och dessutom inte är blyga med att dela med sig av dem. Oombedda. Om ni bestämmer er att kolla vad det är för sort den här gången så kan jag trösta dig med att det här om rätt och fel verkar ha börjat svänga. Jag ville inte kolla och betraktades relativt ofta som ett UFO pga det.
e: alltid retar man nån ;)
Klart man FÅR säga att man vill ha en tjej (eller kille). Det betyder ju inte att man när bäsisen kommer ut och inte har det förväntade könet att man säger "jaså, men då står jag nog över tack så mycket".
Min minsting var vi fullt och fast övertygade om var en kille. Killnamn var bestämt, storasyster bestämt vilka sporter hon skulle spöa lillbrorsan i, fadern drömt ljuva drömmar om far-å-son-på-fisketur.
När bäbisen sedan kom ut, blev vi minst sagt förvånade och överraskade när vi såg....en liten smula där snoppen skulle suttit.
Allt sedan den dagen har lillasyster fortsatt att bestämma det mesta själv : )
Och ja, vi älskar henne över allt annat, med rosa prinsessklänningar och glitter och barbie och allt därtill. Faderskapet är alltid i minoritet när mamman och döttrarna gaddar ihop sig :D
Jag var bombsäker båda gångerna, på att det var tjejer i magen. Trots att magarna och graviditeterna varierade ganska så mycket. Men - illa mådde jag båda gångerna - länge och mycket.
Märkligt detta med könen att det finns så många som trycker i en sina åsikter. Verkar framför allt drabba pojkmammor. Som att man MÅSTE ha en flicka. Jag har nämligen aldrig drabbats själv av att de tycker jag skall skaffa en trea för att få en pojke, men hört många som föreslår treor för att få en flicka. Åsikterna och berättelserna blir fler och fler ju närmre leveransdatumet man kommer också. Förlossningsberättelserna blir allt värre (vi kan alla bidra till dig om du så önskar ;-)) och sedan kommer åsiktsmaskinen om skötseln efter ankomst också....
Latinan här tog (för mig) självklart reda på det, båda gångerna. Det hade inte med mitt "planeringsbehov" utan med min vilja att veta, att känna in individen och få personen i magen mer verklig. Det var mitt och min makes aktiva val.
Maken ville ha dotter och jag son med ettan (det blev en älskad dotter) och vid tvåan ville vi båda ha en dotter och det blev det.
Idag älskar vi dem båda, ohemult mycket.
Jag trodde rätt båda gångerna! Lita på din känsla, hur som helst är bebben ju välkommen!
jessica: låter som en riktig tjejmaffia :D
marie: jag mådde illa med sonen och jag har mått illa nu. men det känns ändå annorlunda. klart folk alltid ska tycka en massa konstigt...
cosmopolit: två veckor kvar till ultraljudet, jag hinner nog ändra mig både en och två gånger :P
anneca: precis! :)
Sen kan de ju se fel också. Det är bara 75% säkerhet har jag för mig.
skåneanna: ja vi får se vad det visar sig vara, förr eller senare. Kram tillbaks! :D
vännen barnmorskan säger att det för många är psykologiskt bättre att inte veta könet. Vet man inte, kan man bli man mer taggad under förlossningen och kämpar mer. Nyfikenheten? Jag visste inte men gissade rätt bägge gångerna. Två pojkar. Något annat kunde det inte vara. /Trevlig fredag!!! :)
Jag ville sååå gärna ha en tjej, men fattade ju att eftersom jag ville det så skulle det ju självklart bli en kille. Så när vi kollade tillslut (jag tjatade i månader) och fick bekräftat att det var en kille så blev jag nästan *viskar* besviken.
Men nu har jag ju bästaste grisungen och skulle tycka det vore konstigt om jag blev mamma till en tjej. Jag är ju killmamma, ju! Inte för att jag är gravid. Ähm. Men ändå.
;)
cicci: tänker också lite så, att man har en morot under förlossningen. får se hur hur vi gör :)
polly: jag ville också ha en tjej första gången, och blev också lite *viskar* besviken på nåt sätt. men carlisen är ju det allra bästa! vänta du bara... :D
Med fusk menar de kanske att då kan man ju måla rummet rosa eller ljusblått i förväg (ha ha ha!!)
Men helt ärligt så verkar folk fortfarande planera olika beroende på kön. Alltså, tycker man det är fint med svart vagn eller rosa gardiner så tycker man väl det oavsett om det blir en dotter eller son. Bebisen kan ju inte välja själv och kanske heller inte bryr sig så mycket om färg på bodyn.
hanna: håller med. man kan skaffa sånt som funkar till både ock :)
Absolut. Jag kommer definitivt ta reda på kön, mest för att det kanske känns mer verkligt då. Och så tycker jag det är fint med killnamn och tjejnamn och att det verkar roligt att bestämma vad det ofödda barnet ska heta redan innan.
hanna: fast man vet aldrig, när man får fram sin bebis kanske det tänkta namnet inte alls passar!
åh! vad spännande! På lasarettet där jag bor får man inte ens veta könet fast man vill. Jag vet inte varför det är så, men jag antar att det har någon egendomlig funktion.
Lycka till med allt!
underbaraclara: här är det inte heller säkert att man får veta. tack söta!
Skicka en kommentar