Jag är sällsamt ointresserad av sport (hoppas inte sonen går och blir sporttokig och ska skjutsas till träningar i tid och otid när han bliver stor. Nåja får väl blogga mig igenom dom...). OS har jag inte kollat på alls. Fast jag blir såklart stolt och glad när det går bra för Sverige och det blir medaljer. Man är ju svensk!
Maken ville absolut ta del av sista halvlek/akten/partiet/vad heter det? av hockeymatchen idag. Vi var på väg i bilen och fick lyssna på radio. Radioprataren var i extas. Han var alldeles vild och pratade snabbare än blixten. Önskar jag hade kunnat spela in det för det hade blivit illkul att läsa sen. Vi skrattade högt fler gånger. "Pucken studsar in i sekretariatet och studsar på en två tre personeroch två datorer innan den landar!" Milda makter, hur kunde han se det?
Heja Sverige!
6 kommentarer:
Å vad skönt att jag inte är ensam om mitt ointresse för sport/OS. Jag har tittat lite på konståkningen men det är i princip allt. Tycker faktiskt det är kul att titta på, något jag gillat att kolla på sedan jag var liten. Dessutom åker/har bägge tonårsbrudarna åkt konståkning i en herrans massa år. Den äldsta slutade för några år sedan men den yngsta åker fortfarande.
Håller tummarna för att inte Lillprinsen ska bli hockeykille/konståkare i framtiden. Men man fixar det mesta för vad gör man inte för sina barn. :)
Jag halvsåg alla tre akterna, men fasen vad svårt det var att hinna se bollen! Tur att det visades repriser, annars hade jag varit long lost forever :D
Nej, jag är inte heller överdrivet intresserad...
Åh, vad jag önskar att jag var där!
Inte i sekretariatet då men ....:)
Svar på din fundering....det heter: period i hockey *L*
Och när det är riktigt spännande i idrottssammanhang då är det inte mkt som slår ett radioreferat, milda makter vad dom kan prata snabbt *S*
intressesmurfen: konståkning kan jag faktiskt också kika på. Men inte så att jag har kollat upp i förväg, jag bara råkar befinna mig framför tv:n i så fall :)
polly: jag hör att du är lika väck som jag. Bollen, Polly? :D
mocca. period, så var det ja. Tack :)
Lasse Granqvist är fantastisk. Tänk dig honom i ett klassrum. Han skulle kunna föreläsa en hel samhällskunskapskurs på trettio minuter.
Förstår att du ironiserar över det där med skjutsande, men snart är det verklighet. Personligen känner jag inte samma skräck. Skulle till och med kunna tänka mig att koka lite kaffe och värma de stackars skjutsande föräldrarnas strupar med.
Blir det konståkning för sonen är det väl bara att bita ihop och hålla god min!
farsan baloo: nämen precis, det blir nog bra när det är dags. Om sonen vill åka skridskor vill mamma det med. Om sonen vill karata ska det bli mig ett nöje att titta på. Om sonen vill sumobrottas blir ömma modern lite rädd ;)
Skicka en kommentar