Jag har fått trekvarts sovmorgon och är pigg som en mört. Det blev till och med tid över innan jag går till bussen. Läste en artikel om plötslig spädbarnsdöd till frukosten och började störtgrina. Man kan ju aldrig lugna ner sig. Inte innan dom blir till, inte när dom är till men i magen, inte när dom är födda, antagligen inte när dom fyller 50 heller. Försöka slappna av bara, man kan ändå inte påverka allt som händer.
Nu ska jag pallra mina rödgråtna ögon och mitt hår (för tillfället inlindat i en stilig Missoni-turban) till fru frisören.
8 kommentarer:
Själv kunde jag inte läsa dagstidningar eller se nyheterna på TV när jag var gravid eller ammade utan att tårana flödade.
Lycka till hos frisören. Du blir jättefin. :-)
Tror du ser ultraläcker ut i turbanen - och lycka till hos frissan :)
Ha det bra i dag! :)
P.S. Varning dock för hårfärgsbyte. Kul i början men jobbigt i längden. Jag är röd/brunett nu och är så innerligt trött på att vara i färgträsket.
Du har så fin blond färg. Blir svårt/ar tid att komma tillbaks til den D.S. (förlåt att jag är lite glädjedödare)
ja, hu - var det den i svd? Hemska hemska, jag fick tårar i ögonen..
Fy ja. Det är väl den största ångensten med att älska någon. Att de bara kan försvinna eller dö.
Hoppas att det går fint hos frisören.
Kram
nä, man vänjer sig aldrig! ska bli spännande att se vad det blir hos frisören!
alla: tack tack! :)
Skicka en kommentar