tisdag, januari 21

Tröttma

Han, från köket: Finns det ingen banan eller nåt?
Jag låtsas inte höra.
Han igen: Har vi inga bananer? 
Jag exploderar lite lätt: MEN KOLLA SJÄLV! DOM BRUKAR LIGGA I KYLEN.
Han: Där finns inga. Är dom slut?
Jag exploderar igen: VI KAN VÄL DRA DEN SLUTSATSEN JA! TOR DU JAG SITTER PÅ EN ENORM BANANGÖMMA OCH INGET SÄGER?!

Detta att jag förväntas ha koll på precis allt hemma. Skratta eller gråta? Jag väljer att explodera med jämna mellanrum.

14 kommentarer:

Anonym sa...

Samma här...både skratta och gråta? ;-)

Linda

Erika sa...

Varpå du nästa gång du har ett ärende till kylen hittar fem stycken, bara inte just där han tittade? Min personliga erfarenhet säger att det manliga synfältet ibland är aningen snävt...

Birgitta sa...

haha, känner igen. men det undelrättar att veta att det är lika på andra håll

Lisa sa...

Jag skrattar igenkännande nu men visst, ibland vill man bara gråta.

Viveca sa...

Men det är väl förbaskat konstigt med dessa frågor? Samma sak här hemma. Istället för att titta efter/dra en logiskt slutsats. Suck. (Manligt?!?)

Peace in mind sa...

Känner igen lite. eller den som står och gapar in i kylskåpet och undrar typ "var är osten"?

(Antagligen i ostkupan rakt fram i ögonhöjd ungefär...)

I will not keep calm and you can fuck off sa...

Haha, I know the feeling ;)

Har ni bananer i kylen alltså? Ska man ha det? Har jag missat något revolutionerade i bananförvaring här?

Nathalie sa...

Åh vad jag känner igen mig! Jag kan bli galen! :-)
Men det kanske skulle vara så att min man har nånting att säga hur jag är så fort datorn inte gör exakt vad jag förväntar mig av den. Det skulle eventuellt kanske hända att jag varje gång skriker "J! Det är nå skit med datorn!" Kanske också med en ganska gäll ton när jag skriker hans namn. Detta skriver jag Bara för att jag vet att J inte läser din blogg :-)
Nathalie

Linda K sa...

alla: medsystrar!

visst är det så att jag ibland ber maken om hjälp när datorn strular eller när jag inte fattar hur jag ska fylla i på försäkringskassans obegripliga sidor. men det känns ofta som att dom där basic-grejerna, som att hitta något i kylen eller sina egna träningskläder i tvättkorgen är lite mer vansinnesbringande. ja? :)

Åsa sa...

Åh vad jag känner igen mig. Man måste explodera med jämna mellanrum (läs: ofta)! Annars har jag alldeles för mycket inspiration att hämta från Dexter, sons of anarchy osv.

Livet just nu sa...

Men seriöst! ALLA har samma grej! Det MÅSTE vara något typiskt manligt.
Och jag sällar mig till gruppen, naturligtvis. Har även två söner som fortfarande frågar mig (när de är hemma och hälsar på) efter något som är försvunnet. Typ; nä, det finns inte här! Jag har letat ÖVERALLT! Och jag bah; är det den här du menar?

Helt ärligt kan jag bli trött på att jag alltid ska vara den som vet och har koll...

Linda K sa...

alla: man blir trött, man blir galen, i all oändlighet... ;)

Anonym sa...

Donkey Kong??
sarankpg

Jessica E sa...

Exakt likadant hos oss!!! Vad fasiken kommer det i från??? Samt att jag 9 av 10 gånger hittar just det som är borta när jag tittar därför att jag lyfter på saker och tittar under möbler eller i lådor....