Man kan som chef inte vara omtyckt av alla på jobbet. Man brukar väl prata om 75/25, alltså runt 75 procent nöjda medarbetare och 25 procent missnöjda. Det kommer alltid att finnas medarbetare som inte gillar det man gör, vad man än gör, och det är bara att gilla läget. Vilket jag försöker göra.
Jag tror dock att jag har blivit lite bortskämd, eller så är det bara nyhetens behag, eller så håller dom som är missnöjda tyst. För jag har bara hört positiva saker än så länge. Fick ett mail nu på morgonen:
Vilken härligt inbjudan du gjort till internatet, du är verkligen en superbra chef Linda, och det vet jag att fler än jag tycker!!!!
Det känns som en mycket trevlig start på min dag.
12 kommentarer:
Dina medarbetare kanske fasar för att bli omskrivna och uthängda på nätet i din blogg om de inte sköter sig ;-).
Nej då, skämt åsido. Jag tror att du är en alldeles utmärkt chef. Med kunskap, engagemang, värme och humor - en bra blandning.
Hoppas att din dag fortsätter i samma glada anda!
Tack Linda för jobbgarderobshjälpen! Nu går jag lite klokare ut i shoppingdjungeln, och det behövs för tiden är knapp. Ska beta av praktik, x-jobb och sen hitta det där sablans jobbet också! Inga tips där?
Kram
Maria
Du vill inte chefa på mitt jobb?
Det finns säkert nån formel för hur länge smekmånaden varar också :-)
Tror inte det finns någon 75/25 eller 80/20% regel utan människors nöjdhet med chefen korrelerar med hur väl de blir sedda, hörda och berörda. Allt annat är tröstamsagor för mindre lyckade chefer. Även i riktigt dåliga tider då man tar mycket otrevliga beslut kan humankapital eller medarbetarindex vara höga om man gör det med respekt, tydlighet och empati.
ulrika: tack :)
maria: vad söker du? :)
sofie: ha ha ;)
malin: säkert :)
cosmopolit: jo det är klart men det FINNS ju alltid missnöjda personer, det är nog ganska framforskat. man får göra så gott man kan helt enkelt :)
Tyvärr kommer det alltid finnas missnöjda människor. En del vill helt enkelt vara missnöjda. Fast då är de ju egentligen nöjda om de är missnöjda;) Ibland känns det som man vrider ut och in på sig för att göra de där 25% nöjda. Frågan är om man ska lägga mer energi på dem som arbetar åt samma håll än dem som strävar emot istället.
Nej, jag tror inte FRISKA människor vaknar på morgonen och bestämmer sig för att vara missnöjda eller gå till jobbet och inte försöka bidra. Detta finns det kraftfullt stöd i forskningen för. Sedan finns det människor som inte är friska eller som har andra saker i livet som inte fungerar vilket blir deras drivkraft till missnöje.
Tror jag efter 20-år av organisationteoristudier och ledarskapskurser samt över 10 års chefserfarenhet har en grundmurad positiv inställning till människor. Annars vore jag ju lika usel som de "kroniskt missnöjda".
sura tanten: jag tror inte man SKA vara alla till lags för då blir man nog väldigt otydlig. gilla läget helt enkelt.
cosmopolit: jag tror inte jag har pratat om friskhet eller inte. konstaterar bara att man man inte kan vara alla till lags :)
OK. Låt mig bara klargöra att efter ha följt dig på bloggen i över 6 år är jag övertygad om att du besitter "det goda ledarskapet". Det jag vänder mig emot är att man i viss ledarskapsteori accepterar att det "ska" finnas missnöjda. Sedan tror jag absolut inte att ledarskap går ut på att vara "till lags" (väldigt svensk term det där). Skulle kunna föreläsa mig blå om just "gott ledarskap" :-)
cosmopolit: tycker som du :)
Skicka en kommentar