Skåda detta. Det är en vägg. En blandning av kork och... rött. Jag kan inte föreställa mig att det någonsin uppfattats som snyggt, och jag kan garantera att det aldrig någonsin kommer att bli modernt igen. Det är ett mysterium. Och det täcker väggarna i svärföräldrarnas stuga.
Till deras försvar skall sägas att dom inte valt det själva, det fanns här när dom köpte. Men ändå (en fullkomlig främling).
11 kommentarer:
Kära Linda! En liten fråga - helt off topic - har du vågat tvätta din Alice&Sens-sjal i maskin? Är så väldigt sugen på en sådan men varken hand- eller kemtvätt är riktiga alternativ pour moi.../Sofia
Lika förfasad blev jag när jag såg kaklet i köket i mitt hus. Orange/rött och svart. Hu! Nu är det vitt!
sofia: jag har inte tvättat en alls. har inte känt behov, det behöver man nog inte gör särskilt ofta. om/närjag gör det blir det kem! den är härlig, jag rekommenderar :)
annaoco: klokt! här blir man småchockad varje gång ;D
ser ut som skräckfilmssplatter :)
Håller med Sara. Tänker på yxmord och fredagen den 13:e. Hu! /annica
jag tycker faktiskt att väggen har något spännande... lite som ett modernt konstverk om man skär ur en bit och ramar in och sätter upp på en vit vägg.
hedgehog: ja herregud!
annica: och här tillbringar vi nätterna :O
my: möööjligtvis då, men inte i en hel stor hall ;D
och vad skulle Ernst säga? ;)
hedgehog: något fantastiskt härligt antagligen :D
Min mor och far valde en liknande men i två olika toner av brunt till vår källare på 70-talet. Till deras försvar skall sägas att de numera har bytt ut den mot rena vita väggar. Aaahh...
jessika: modet är märkligt och stundom skrämmande!
Skicka en kommentar