Igår kväll/natt hade jag svårt att somna. För det första, hur kommer det sig att maken somnar som en stock och jag blir galenpigg efter, ja efteråt? För det andra blev jag helt uppskrämd av Saras spökhistorier. Började av någon anledning tänka på filmen Besökarna*.
Det var varmt i sovrummet och när jag till slut inte stod ut längre utan sparkade av mig täcket låg jag bara och väntade på att någon/något skulle nypa mig i tån. Otippat att det vid ett tillfälle verkligen kändes som det killade till väldigt under foten?
Måste ha somnat ialalfall, för i morse vaknade jag ju.
*
- Älskling, vad hette den där spökfilmen med Johannes Brost?
- HA HA HA, ja han är ju verkligen ett spöke. Ingen aning.
- Sökarna... nä BEsökarna! Den var faktiskt ganska läskig på sin tid.
- ....
8 kommentarer:
Ja, hu alltså!
Men i natt har det varit lugnt iallafall - eller, jag har inte märkt något ännu :)
hedgehog: may the force be with you!
Vi har spöken här hemma. De är snälla. Men de tar saker hela tiden. Det är irriterande.
ingela: himmel!
Jag är precis likadan :-) SMög upp mittinatten och kikade runt helalägenheten på jakt efter en inbrottstjuv/mördare...Precis som att någon obemärkt skulle kunna msyga in och gömma sig på våra ynka 77 kvm :-D
Har blivit ärrad för livet efter att ha sett den otäcka och verklighetsbaserade filmen "Zodiac" om en galen mördare i USA på 60-70-talet. Han blev aldrig fångad men jag hoppas verkligen inte att han idag som minst 70-åring smyger runt i Stockholm.
jessica e: hu ja, det är mysko hur alla otäckheter dyker upp när man har sett film!
Linda K: Ja. Himmel!! Inte roligt alls.
ingela: förstår det!
Skicka en kommentar