Min doktor ringde i morse. Det är inget fel på mina värden, jag är så frisk så frisk. Men, det verkar som att jag är på väg in i det onämnbara.
Jag fattar. Jag är frisk och det är jag givetvis glad för. Men det här med att naturen har sin gång, det får mig att nästan börja gråta. Redan? Jag känner mig inte längre som 41, jag känner mig som 141.
Kan någon bara ge mig en hormon-shot, tack.
14 kommentarer:
Vet du, jag tycker att du är fantastisk som delar med dig på det sätt du gör.
Go Linda Go Linda Go Lina!!!
Tack & hej :)
Elisa
Vet inte vad jag ska säga mer än att jag fattar hur du känner (typ)och KRAM!
Jag är lika gammal som dig, så jag förstår verkligen din vånda. Jag skickar en stor kram till dig!
Låter ju bra med frisk men inget roligt med det onämnbara...Lite tidigt tycker jag som fick barn för 3 månader sedan och bara är 1 år yngre än dig.....
Huvudsaken är ju att du är frisk!!
Jag förstår dig. Men vad bra att du är frisk iallafall! Grattis!
Kram till dig. Sen undrar jag ju om det enkelt går att kolla status på det onämnbara (har själv mina farhågor åt det hållet)? Och det borde väl inte vara en issue vid 39 kan man tycka...
// Linda
Jag skulle också bli lite stressad. Redan liksom. Men jag skulle hoppas att den där mensen kunde försvinna om det nu prompt måste vara på det där viset. Så jag gick lite plus iaf.
Hoppas det inte blir en alltför svajjig tid!
Ja - hur vet man? Jag tror att jag är på väg åt det hållet också.
Ok, min gynekolog (oj nu nämnde jag något annat onämnbart...) säger att man inte går direkt in i det onämnbara, utan att det är en längre omställningsperiod man går igenom innan. När saker och ting börjar förändras med hormonerna osv. Det är säkert i denna period du har gått in i. Jag är där också - och det suuuuuger!
Jag lider med dig. Och hoppas att det kommer i stötar, och känns okej mellan varven. Vi ska alla den vägen vandra...
Jag är 31 och är redan där. Inte helt ovanligt. Var glad att du har hunnit skaffa dina två barn - jag hade börjat producera tidigare om jag visste! :)
alla: tack alla för fina ord! :)
Förslag pepp: ljusa upp håret så du slipper thorvallkänslan (även om det var en pigg en), anmäl dig till Vättern runt eller Vasaloppet. Känn kraften:). Eller du är superbra som du är. Läser bloggen med glädje, både humor och inspiration.
enna: tack ska du ha. såna där lopp känner jag ingen dirket längtan till, däremot att hålla igång och motionera regelbundet - livsviktigt :)
Skicka en kommentar