Boktjuven av Markus Zusak
När döden berättar en historia måste du lyssna. Så står det på omslaget. Och så är det verkligen. Döden berättar om Tyskland under andra världskriget. Om boktjuven Liesel som bor i en fosterfamilj efter att hennes familj gått under. Om hennes liv i ett krigshärjat land.
Det är en fruktansvärd och underbar berättelse. Jag grät flera gånger när jag läste den. Om den inte var skriven med sådan värme och humor skulle det göra alldeles för ont att ta sig igenom den.
Läs!
10 kommentarer:
Jag håller med, en solklar 5:a. Den är den bästa bok jag läst på länge. Döden som berättare fungerade så bra, det stod så många kloka saker. Men fy vad det gjorde ont i mig flera gånger under läsningen!
Jag håller också med. Så underbar!
Håller med också. Väldigt, väldigt bra!
Åh, den är så bra... läste de sista kapitlen i berlin, vilket gav en extra dimension.
Vad kul. Den ligger och väntar!
Läste den för några veckor sen och jag håller med! Så bra med döden som berättare...
Jag läste den för några veckor sen och har med spänning väntat på ditt omdöme (som var ungefär samma som mitt)! Riktigt bra.
Tipsar om Vi, de drunknande av Carsten Jensen. En intensiv roman som tog mig ett år att "pö om pö" ta mig igenom, eftersom man nästan måste läsa den mening för mening. Helt fantastisk, tyckte jag.
de kallar mig skrållan: tack, den hugger jag!
Har precis läst den också (men inte hunnit blogga den). Så bra! En sådan där bok som är otroligt tragiskt, men som man ändå blir helt varm i hjärtat av.
Skicka en kommentar