onsdag, juni 13
Stämningen är på topp
Jag undrar om det inte är trist att nästan alltid vara negativt inställd till sånt andra gör? Sånt som andra anstränger sig med för att försöka förbättra och utveckla. Att då bara dissa, anklaga och ifrågasätta. Till och med snacka skit bakom någons rygg. Utan att själv komma med egna förslag. Det skulle jag ha otroligt svårt för. Jag hoppas att jag aldrig blir sån.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
19 kommentarer:
jo, då är man en ganska tråkig typ och jag kan inte låta bli att undra hur såna människor är privat...
Håller med helt, sånt där beteende är extremt tröttsamt och man vill till slut bara: AAAAAH ÄT BLYYYY! Typ.
johanna: antagligen inte mycket roligare :P
anna krimskrams: det är jobbigt när man blir så arg och ledsen att man nästan börjar gråta. och det tänker jag INTE göra, basta!
En kvasi-anonym gjenganger i min blogg skriver alltid "jeg liker ikke den jeg" og lignende, nesten uansett hva jeg skriver om. Jeg lurer litt på hvorfor hun/han fortsetter å lese hvis de er uenige i alt jeg skriver. Jeg får litt sånn "Computer says no"-følelse! :-D
Men noen mennesker er ganske enkelt supernegative, og gjør alt i sin makt for å markere det ovenfor alle rundt seg. Vi andre får bare let it go :)
mao.en gnällkärring
ewa
Ja fy, såna människor suger verkligen energin ur en. Ibland lyckas jag bara tycka synd om dem men oftast vill jag ge dem ett kok stryk! Faktiskt....
har en sån på jobbet, försöker ignorera henne. ser jag henne på tåget till jobbet tar jag en annan vagn...annars är jag rädd att jag en dag kommer att säga något så elakt att det aldrig går att ta tillbaka - och då blir det jobbig stämning på jobbet.
Jobbigt. styrkekram.
och så kommer jag tänka på SATC, Charlotte: "I once cried at work. Once. Ten years ago. And after that it was always: "careful... don't make Charlotte cry"
sant, och då blev det ju plötsligt dem det är synd om. kan inte vara lätt att inte vara lika rolig o trevlig som vi andra... :) men du vet att man får svära i smyg på toaletten va?
glamourbibliotekarien: en sån person hade jag på min blogg för ett tag sen också. man får ha överseende, dom mår antagligen dåligt på ett eller annat sätt. men det är trist :(
ewa: det kan man säga.
dorisettan: eller bara undvika eftersom man vet att det liksom är kört...
nilla: precis, svårt att veta hur man ska tackla det. allt skitsnack har i allafall fått mig att inse att det behövs pratas igenom i grupp!
minna: tack gullo! nämen precis. man vill inte va crybaby :(
johanna: det brukar jag göra! :D
Det kan inte vara kul. alls
åsa s: man vet att man inte ska ta åt sig, men på nåt sätt gör man det lite ändå.
Usch ja! Det är jättejobbigt. VI har ett par sådana här också och det spelar liksom ingen roll om det är stora saker eller små saker som tex påskäggs vara eller icke vara.
År 1, Men guuuuud!! Jag tycker faktiskt det är dåååliiigt at vi har godis för då kan man faktiskt inte låta bli att äta.
År2, Men?! Man förväntar sig ju faktiskt att det ska finnas godis iom att det brukar finnas.
jaha tänker suryllet. köpdittegnajävlagodisdåsurbith.
Men! Låt dem inte ta din energi! Tänk oss som du glädjer varje dag istället!
yllet: gulle dig, jättekul att höra :D
jag kommer ihåg när jag var yngre, i högstadiet ungefär och skitsnacket flödade i korridorerna, då tänkte jag alltid att det skulle bli så skönt att bli stor för då växte man ifrån allt sånt. Nu är jag 22 och undrar fortfarande när den dagen kommer när jag blir stor o alla slutar prata strunt...
johanna: ha ha, det kommer nog aldrig inträffa :P
åh, sånt är så... trist och jobbigt och ledsamt och irriterande och ONÖDIGT!!! courage!
haha, vilket? att jag blir stor eller att folk slutar prata strunt :) hoppas du har en bättre dag idag!
anna ua: courage!
johanna: ha ha jag tänkte på det senare ;) dito!
Skicka en kommentar