Alltså. Sonen är glad och busig och emellanåt småvild. Men jämfört med vissa andra barn är han lugn som en filbunke. Vilket sjöslag! En och samma kille lyckades starta slagsmål med andra inte mindre än fem gånger. Ett par otåliga själar orkade inte bowla mer än 10 minuter (hallåååå, bowlingkalas?). Å andra sidan, ingen fick bowlingklot i huvudet, ingen fastnade bland käglorna och ingen gick hungrig därifrån. Sonen är nöjd, det är huvudsaken. Maken och jag känner oss helt golvade.
Aldrig mer?
2 kommentarer:
Haha vi ska ha kalas på ett ställer som heter Kataach idag för dottern som fyller 6 år, får se hur det går till. Hade bowlingkalas för sonen förra året och det gick förvånansvärt lugnt till. bara en som inte ville bowla klart. Ungar... ;-)
anonym: ja herregud, tur att det bara är en gång om året. per unge... :)
Skicka en kommentar