Man skulle kunna misstänka att jag undviker motion. Icke så! I morse stod jag startklar och skulle just putta igång cykeln.
Tittar ner. Känner efter. Ingen luft i däcken. Tittar bort mot den högtrycksgrejen som exploderar varje gång jag försöker använda den. Svär en tyst ramsa. Pillar lite på den där högtrycksgrejen, som bara låter pssssss... Suckar en gång till. Går in och byter om. Hämtar bilnycklana.
Kanske i morgon?
1 kommentar:
skåneanan: joooo kroppen vill! men inte min dotter och inte däcken ...
Skicka en kommentar