Anar jag ironi?

Jag överöses av samtal från gallerier och konstnärer som vill kränga konst till konstföreningen. Så här står det i ett mail:

Det var ju roligt att du fortfarande är kontaktperson i er Konstförening eftersom vi redan talats vid flera gånger och jag sänt ganska många mail till dig.

Jag förstår att det kan vara frustrerande att ringa runt till folk som inte är så intresserade. Vad personen som skickade mailet inte verkar förstå är att surpuppig ironi inte gör mig ett dugg sugen att höra av mig till honom igen. Det är inte så att jag har några skyldigheter gentemot personen.

Får seee hur jag gör... :P