Tyvärr är det inte verklighet för mig. Vi kan kalla det extremt självfall. Vi kan falla det virvlar. Vi kan kalla det förbannelse.
När jag var liten såg jag ut ganska precis som dottern i håret. Vilda lockar och korkskruvar överallt. Med åren har det lugnat ner sig men fortfarande fnurrar det till sig här och var. Och nu ska liten också den vägen vandra.
Fast hon är ju skitsöt förstås!
7 kommentarer:
Och du som har så fint ansikte till kort hår! Önskar jag hade... gräset är visst alltid grönare så här kring juletider?
ff: precis, man vill alltid nåt annat. men jag är nöjd med mitt korta också :)
Ni är fina båda två
att ha det gott: tack :)
:) vad gullig du är. här önskar vi oss lockligt hår båda två!
tänk att man aldrig är nöjd de med rakt vill ha lockigt o vice versa jag har tur på sommaren lockigt vintern rakt av konstant mössbärande känner mig nöjd med det/maja
linda: tänk om man kunde byta för en stund :D
maja: good for u! :)
Skicka en kommentar