lördag, juni 16

Jag lyssnar på den här

Den första gång jag såg dig, det var en sommardag 
På förmiddagen, då solen lyste klar 
Och ängens alla blommor av många hundra slag 
De stodo bugade i par vid par 
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden 
Där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden 
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag 
Den första gång jag tog dig uti handen.


Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn 
Så bländande som svanen i sin skrud
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn 
Liksom ett jubel utav fåglars ljud 
Då ljöd en sång från himmelen så skön som inga flera 
Det var den lilla lärkan grå, så svår att observera 
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn 
Så bländande och grann som aldrig mera. 


Och därför när jag ser dig, om och i vinterns dag 
Då drivan ligger glittrande och kall 
Nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag 
Och vågens brus i alla fulla fall 
Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter daga 
Med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga 
Att sommarsolen skiner på dina anletsdrag 
Som rodna och som stråla och betaga.


Farmors favorit.

2 kommentarer:

Frida sa...

Så fint, nu blir jag lite tårögd.

Unknown sa...

frida: :)