- Lätt obehagliga värkar runt middagstid, såna som jag kunde ta mig genom utan att grimasera.
- Någon timme senare kunde jag inte låta bli grimaserna.
- Farmor och farfar fick komma och hämta barnen. Trots att maken envist hävdade att det kanske bara var förvärkar.
- Aj aj aj. Vid halvtio ringde vi till bb, och vi var välkomna när vi ville.
- En timme senare var det värkar oftare än en gång i minuten och jag trånade efter allsköns bedövning, så vi åkte iväg.
- Kom fram strax efter halvelva. Jag attackerade lustgasen omedelbart. Öppen 6-7 cm.
- Grymtade om ryggbedövning men fick veta att bebisen redan skulle vara ute innan dom hann sätta nån sån. Grymma öde!
- Prova att skrika och andas in lustgas samtidigt. Det suger.
- Saknade min ryggbedövning, försökte tänka att det är naturlig smärta, men ja...ni vet...
- Kramade antagligen maken sönder och samman där i stundens hetta.
- Sen fattade jag först inte att bebisen kommit ut, fatta förvirrad. Det tog 55 minuter från det att vi kom in.
- Jäkligt ont efteråt också, mycket värre än första förlossningen. Några stygn blev det också.
Ja det var det hela. Hoppas jag inte avskräcker. Det funkar ju, jag tillhör bara inte den förbluffande skara som tycker barnafödsel är underbart och vill göra det varje dag. Jag har gjort mitt :)
29 kommentarer:
Avskräcker vet jag inte.
Jag är i vecka 5 och har precis varit hos barnmorskan för första samtal. Känns mest overkligt just nu. Intressant dock att läsa om vad som komma skall...
anonym: det händer så mycket på vägen, man kommer mer och mer in i det :) läs boken "Att föda" när det närmar sig!
55 minuter! Jag som tyckte jag var snabb med 2 timmar. =)
Tack för att du berättade! Jag blev konstigt nog mer taggad än avskräckt. Hoppas nu bara jag slipper gå över tiden alldeles för länge...
Det är försent för mig, redan i vecka 15. Om allt går vägen ska jag börja läsa "Att föda" om några månader. Hoppas bara jag hinner välja hur jag vil ha det med smärtlindring.
Finns de sådana som tycker att det är underbart och vill göra det varje dag? Chockerande.
Min var som din punkt åtta, fast i tio timmar. Nästa gång så ska jag be om att få narkos från punkt 1!
Blev inte ett dugg avskräckt. Är i vecka 25 och längtar tills den lilla kommer ut, vill föda nu! Är så nyfiken och förväntansfull på hur min förlossning kommer bli! Har snart läst ut "Att föda" och rekommenderar alla blivande föderskor att läsa den.
Din berättelse liknar min med barn 2. Jag var inne på förl. 1 1/2 timme innan min son tittade ut. Jag vill inte påstå att det var underbart men jag fick någon typ av adrenalinkick efteråt. Var äckligt pigg, vaken i ett dygn och tyckte jag var starkast i världen. Men det var 7 år sen nu... längtar INTE efter fler bebisar. / :)
M som inte verkar frukta framtiden alls, tyckte att vi skulle titta på barnmorskorna för ett tag sen. Efteråt så frågade han mig och jag blev avskrcäkt. Jag svarade, den dagen jag ska föda barn, så är det fan värt att det gör ont som fan och att att de få syh på olämpliga ställen. Då det är dags för sånt. Långt fram i framtiden.
Lät som det gick fort och smidigt men gjorde skitont! :)
när jag läser sånt här känner jag att jag kan ju inte vara riktigt klok som går runt och hoppas att förlossningen kommer igång snart (: fast, ut måste hon ju någon gång och jag längtar så oerhört tills jag får se den lilla människan som sparkar sönder mina revben..
Avskräcker?! Skojar du?! Låter som en dans på rosor om man läser många andras. 55 minuter låter lagom, kan man beställa det i förväg tror du?
Inget avskräckande... Men när man är gravid suger man åt sig sådana här historier (och din var ganska oblodig). Det går ju inte en dag utan att jag funderar på hur det kommer att vara... :)
*minns och ryser* /mamma till 3
det låter rätt bra tycker jag! efteråt, var det eftervärkar som var jävligast, eller ömt underliv? tycker de som fått sitt andra brukar säga att eftervärkarna är så mycket värre andra gången...
Det är så kul att läsas om andras förlossningar. Ja, inte av skadeglädje utan för att det är så intressant. Inte klokt vad det kan göra ont. :)
hu, jag tänker aldrig mer göra det - 20 och 17 timmar tog mina två :)
och - lustgas is a girls best friend :)
Jag håller med om det där att det känns så nära. Jag kände också så felra veckor efter förlossningen - som om den liksom flåsade mig i nacken. Nu känns det inte så längre, men han blir ju fyra månader nästa vecka...
camilla: jag fattade ingenting :P
jonna: bra, man ska vara taggad :D
marielle: du har gott om tid. man brukar få bra info på såna där informatinskvällar. och läs boken! :)
petra: jag tror inte det funkar om man är nersövd ;)
ingela: men såklart, det är ju en stor del av drivkraften, man vill ah ut den där lilla varelsen man kånkat på så länge :D
cicci: ja visst är man speedad efteråt! kan göra hur mycket som helst :D
angelica: ja det var ju inga komplikationer, snabbt är bra men å andra sidan desto ondare tror jag :O
emelie: heja heja!
jenjen: jag behövde inte ens ansöka, det bara blev :P
sara: håller tummarna för att det går som på räls :)
jessika: ;)
fru a: ja eftervärkarna var pestiga den här gången. och lite lätt ömt över huvudtaget ju :)
kathe: huga. men det är ju såklart värt det när bebin kommer :)
hedgehog: jämfört med ryggbedövning en fjärt i rymden dock. som jag minns det :P
minna: dags att bli preggo igen! ;D
För en förstaföderska i vecka 12 var detta den minst skrämmande förlossningsberätelse jag läst. Lugnade snarare måste jag säga.
annao: vad bra, var inte ute efter att skrämmas :D
Snabbt eller länge, jävligt är det ändå just där och då. Men det är underligt hur känslan liksom suddas ut, mer och mer för varje vecka. Tur är väl det, annars hade syskon varit sällsynta :-)
pia: ja tur! nu är det hur som färdigavlat för mg :D
Håller med annao, är själv i v.16 nu och blev inte heller avskräckt. Gick det så snabbt som 55 min med sonen också eller är det bara för att det var nummer 2?
världen är liten: nä med honom tog det hela 5 och en halv timme :P men jättesnabbt är nog inte att föredra, ont ont!
Det är mer omtumlande med en snabb förlossning än en långdragen. Men det är väl ändå att föredra?
Fast vad andra tycker skall man inte lyssna på egentligen.
Personligen tycker jag hatt det är så häftigt att föda barn! Men jag skulle inte vilja göra det varje dag. ALDRIG I LIVET!!!!! Men med tre års mellanrum mellan förlossningarna som jag haft blir det lite glorifierat efter ett tag och då går det an att föda fler barn än ett(eller tre som i mitt fall.)
ingela: jo hellre få det avklarat! hm, jag är färdig :P
Det här var den mest sympatiska förlossningsberättelse jag läst. Du lyckas som vanligt till och med vara underhållande. :)
maria: ha ha tack, antar jag :D
Skicka en kommentar