Jag går hemma och skrattar och gråter lite om vartannat. Skrattar för att jag har underbara barn, för att min man är rolig, för att det är sommar i luften, för att dottern och jag hoppade så vilt på studsmattan att vi nästan slog ihjäl oss, för att jag längtar efter att bli faster, för att jag har världens finaste föräldrar. Gråter lite för att jag tycker så mycket om min farmor och för att hon kanske lämnar oss snart. Samtidigt är jag glad också för jag vet att det är så hon vill ha det. Och det är huvudsaken.
5 kommentarer:
Så omväxlande det kan vara ibland!
Så omväxlande det kan vara ibland!
Oh, Linda. En tanke till dig!
Kram
mis(s)match: eller hur :)
sara: tack fina :)
jessica e: tack!
Skicka en kommentar