Det blir så tomt i sängen

Även om jag redan nu, sisådär en halvtimme innan slutet, får abstinensus maximus inför tanken på att Lost tar slut sen inser jag att det kanske är för det bästa. (Är för det bästa? Dumt svengelsk där?) Eftersom jag har blivit Lostifierad och behöver avgiftas. Ba ett exempel, Helge:

1. Igår när jag gick från jobbet tog jag garagevägen ut. Där stod en stor gasbehållare av nåt slag. The bomb! tänkte jag instinktivt och undrade om den hade börjat läcka.
2. När jag ser Yoda (tro mig, det händer oftare än man kan tro hemma med en sexåring) fnissar jag och tänker på Hugo. Yo dude...
3. Ni kan ju bara fantisera om hur jag fantiserar på flyget till och från Umeå.
4. Och så har jag ju blivit som lite kompis med dom. Jack, James, Claire, Kate, Hugo, Locke... Vi har gått och lagt oss tillsammans i princip varje kväll sen jul. jag kommer att sakna dom!