När man är sådär jättegift och har småbarn och det är en vanlig måndag blir det inte alltid så att man tokfirar hjärtedagen. Men jag tänkte iallafall köpa med semlor hem och trycka dit några geléhjärtan eller nåt. Och så en ros till mannen i mitt liv.
En ros ja. En röd en. Kanske att ha mellan tänderna när han kommer hem. I myskläder? Nä, mer lättklädd. Nån neglige typ. Fast då får det vänta till senare, när ungarna sover. Och i såfall måste jag smussla undan rosen. Ros i munnen och litet nattlinne, ja ja det vet man ju vad det leder till... tänk om jag är skittrött och inte orkar? Ska jag då bara ge honom en röd ros vid 22-tiden och säga Grattis älskling? Du, ta den här nu och så kan vi ju fortsätta till helgen...? Lite konstigt. Och föga romantiskt...
Linda, sitter du här och drömmer nu igen!
2 kommentarer:
Haha :D. Det är så underbart med vardagsromantik!
Skicka en kommentar