onsdag, januari 13

Någonstans ska man börja

Jag är något av ett ordning&reda-freak. Att sortera och organisera saker är njutning för mig. Ändå/just därförblev jag så rasande inspirerad av Susanne på Granit. Hon har stor familj och allt vill gärna hamna huller om buller. Och det behöver inte vara kliniskt rent hemma. Men var sak ska ha sin plats, ett hem. Vantar kan ha en vantlåda. Presentpapper, snören och kort kan samlas på ett ställe istället för att ligga lite här och var, där man inte alltid hittar det. Sånt man aldrig någonsin använder kan man faktiskt slänga/skänka eller sälja.

Hon berättade så mycket bra och roligt, och det jag ska börja med nu är att:
  • skaffa barnen varsin "Skattkista". En varsin låda där man samlar favoritbebiskläderna, finaste teckningarna, skapelser från dagis, och sånt.
  • rensa bland barnens teckningar. Jag har samlat dom i mappar. Men som Susanne sa, det är roligare att spara ett färre antal, be barnen berätta vad de föreställer och spara i en pärm eller mapp. Än att ha kvar drivor av teckningar som man ändå aldrig orkar titta på.
  • rensa bland bebiskläder. Samma teori som med teckningarna. Man måste inte spara allt.

6 kommentarer:

Malin sa...

That's why you are a librarian. Vi gillar att sortera!
Kompletterande tips: Jag brukar fotografera rätt många av barnens skapelser. Digitalt tar de väldigt lite plats.

Linda K sa...

malin: smart, kära kollega :D

Amber sa...

Du kan scanna eller som jag ser ovan fota bilderna.

Linda K sa...

amber: ja, fast teckningarna tar ju inte så stor plats. jag tänker snarare att det är roligare att spara det allra finaste än allt.

Librarybeth sa...

Sortera, ordna, rensa och fixa är en skön konst. Som ordningsfascist kan man ibland känna sig en smula missförstådd, ack ja. Men som jag sagt tidigare, världen behöver oss så man ska blomma ut i ordnandet. Det blir ju så läckert och snyggt också.

Linda K sa...

librarybeth: så sant som det är sagt.