torsdag, juli 17

Och...

... hur kommer det sig, att samma ögoblick man börjar prata med supporten för ett problem man kämpat en evighet med utan att kunna lösa, så löser sig problemet? Och supporten skrattar lite överseende och säger: ja så kan det vara. 

2 kommentarer:

Lovisa sa...

Jag såg dig på stan idag, vid Fridhemsplan, och när jag såg dig på håll tänkte jag först "gud vilken snygg och brunbränd donna i vit klänning". När du kom närmare och jag såg att det var du ville jag liksom hälsa. För vi känner ju varandra. Eller ja, jag har iaf känt dig i flera år. :)

Unknown sa...

lovisa: ha ha, ja oj jag blev tvungen att "springa ett ärende". Tack snälla. Nästa gång får du ropa hej, så får jag känna mig sådär lite igenkänd :D