Barnen är så stora och simkunniga nu att jag inte behöver ha konstant koll på dom. Dessutom finns det alltid personal som håller uppsikt.
För en stund sedan skulle jag leta rätt på dottern för melonfika. Hittade henne ingenstans. Inte i bassängen, inte hos katten, inte på gräsmattan, inte i bastun.
Till slut började jag bli lite orolig. Var VAR hon? Då fick jag se henne. Bland motionssimmarna. Med simglasögon på simmade hon varv på varv. Lika bra som nån annan där. Stolt blir man.
Mitt duktiga simbarn <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar