lördag, maj 5

Farmor och jag

Idag har jag haft det riktigt fint. Med min farmor. Lilla fina farmor som närmar sig hundra och som börjar bli trött.

Jag kom dit mitt i lunchen, satt med och sällskapade henne och ett gäng andra äldre damer. Vi fick kaffe och chokladtårta till efterrätt, vilket var uppskattat av alla.

Jag plockade ur farmors hårrullar så att hon blev lockig och fin. Vi luktade på medhavda sommarblommor, ordnade så att det var trivsamt i hennes rum, pratade om ditt och datt och höll varandra i handen.Sen kramades vi hejdå, hon la sig för att vila och jag åkte hem. Lite tårögd.

Bäst av allt var att hon blev så glad när jag kom och att vi hade det så mysigt under tiden jag var där. Bara hon och jag. En sån där dag jag har mig i hjärtat och minns alltid.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Fint! Själv saknar jag min fina farmor enormt, men minnena har man alltid med sig!

liten sa...

Oj, fint. Nöp i hjärtat. Jag har en fin mormor som fortfarande är pigg, lyx på hög nivå.

Alexandra sa...

Åh. Sådana stunder är ovärderliga.

Atomflickan sa...

Härligt att hon trots åldern fortfarande verkar klar i huvudet. Så vill jag också ha det när jag blir gammal.

Linda K sa...

alla: word :)

Fröet sa...

Fint att du tog dig tiden ;) Man ångrar sig gärna lite lätt annars, när det är försent... <3

Mikaela de Ville sa...

Åh så fint.

Linda K sa...

fröet: eller hur :)

mikaela: :)