Jag är fortfarande så där snudd på påfrestande hajpad över att jobba. Hoppas för min egen och andras skull att jag lugnar ner mig snart.
Nu när jag sitter här och ser fram emot dagens andra kopp kaffe (ungefär en timme bort) tänker jag medlidsamt på Polly. Hon håller på att avgiftas eller vad det heter. No coffee. Jag tror inte jag skulle palla. Men heja Polly!
5 kommentarer:
Jag vet att jag inte pallar. Sluta röka gick bra men inte kaffet, jag drömde om kaffe, kände kaffelukt hela tiden ...
åh avstå kaffe skulle vara omöjligt. har ni gott jobbkaffe? vårt är rätt ok, men när jag började minijobba igen i januari, bortskämd med espresso och franskrost, tyckte jag att det smakade skit. var övertygad om att de ändrat inställningarna i maskinen eller nåt, men nu börjar det smaka ok igen...
camilla: kaffe är var kvinnas rätt! :)
fru a: det är rätt ok, men jag måste ta med egen mjölk för jag kräks på den där pulvermjölken i maskinen :O
Rapport från den eländiga: I går hade jag en huvudvärk så jag trodde huvudet skulle explodera, och kräktes framåt kvällskanten. I dag är jag hemma, sjuk, huvudvärk, kraftlös och känner mig i uselt skick. Överlever jag kommer jag aldrig att dricka kaffe igen. Vad är det i det där egentligen?!?! :-(
polly: men vännen! beror det på "avgiftningen" tror du? styrkekram!
Skicka en kommentar