Jag tänker varje gång att nu har jag lärt mig, nu ska jag inte rapa upp mitt ärende på en gång utan stämma av mer personen i andra ändan luren om det är hen jag bör prata med eller om jag ska kopplas vidare till någon annan.
Men det glömmer jag titt som tätt. Och när jag går igång, ja då går jag igång. Tills jag hör den stackars människan på andra sidan försöka avbryta mig på ett fint sätt och säga att vänta lite så ska jag koppla dig till den och den.
Då känner jag mig alltid som en buffel.
2 kommentarer:
Åh gud! Jag gör likadant. Och skäms som idiot efteråt... :-S
livet just nu: :S
Skicka en kommentar