Dessutom har det varit en sån där alla-vandrar-runt-till-olika-sovplatser-natt, vilket innebär ständiga uppvaknanden. Maken hamnade i soffan. Febriga sonen sov hos mig. Jag vaknade en gång i halvtimmen hela natten. Kände mig ett tag också lite febrig, men det var nog inbillning.
Nu är jag iallafall på väg mot Linköping. Håller tummarna för snabbt tillfrisknande för ungen där hemma.
Blundar eventuellt en halvtimme eller två på tåget. Det är ju såna intervaller jag vant mig vid... ;P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar