Naimas farbror blev mördad i Etiopien för inblandning i Oromorörelsen. Hennes familj flydde då till Kenya som politiska flyktingar. Under uppväxten i Kenya kunde Naima och hennes tre syskon aldrig säga att de var flyktingar. Det blev deras familjehemlighet och de var alltid rädda för bli avslöjade.
När Naima var tio år förflyttades familjen till San Jose i Kalifornien med hjälp av IRC (International Rescue Committee). Eftersom Naima var den enda som talade engelska i början, blev hon familjens talesperson och fick tidigt i livet ta mycket ansvar.
Till slut flyttade hennes familj till Seattle och de blev amerikanska medborgare 1996. Idag har Naima arbetat som handläggare på IRC i Atlanta i fem år.
- Jag tycker om att arbeta med mina klienter. Jag ser mina föräldrar och mig själv i dem.
Naimas planer är att fokusera på kvinnors hälsa och välmående, för att stärka flyktingkvinnor, hjälpa dem att göra sig hörda och utbilda dem så att de lär sig att ta hand om sig själva när de får större möjligheter och ansvar i Amerika.
- Jag tror att eftersom jag själv är flykting så uppskattar jag livet på ett helt annat sätt. Jag kommer fortfarande ihåg var vi var, var jag började, huset jag bodde i. Idag har jag allt jag behöver. Jag har möjligheter som jag inte skulle ha haft annars - särskilt som kvinna. Jag kan se till att saker händer i mitt liv och om jag gör det eller inte är helt upp till mig. När jag bodde i Nairobi åkte vi till in stan där UNHCR gav oss våra kuponger för skoluniformer och ryggsäckar. Vi såg fram emot det varje år. UNHCR registrerade oss och gav oss flyktingstatus. Min pappa jobbade för UNHCR och byggde skolor. Det var den bästa tiden för då hade han en riktig inkomst.
 |
| Naima och hennes son Teso. |
Du kan också hjälpa flyktingar som Naima. Läs mer på UNHCR:s kampanjsida. Organisationen finns såklart också på Facebook.
Kom igen så gör vi något!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar