Jag har tagit för vana att googla folk som kommer i min väg. Av nyfikenhet sådär. Alltid tillför det något. Ett ansikte. Ett idrottsresultat. En blogg. En outfit. En mingelbild på Stureplan.
Fruktansvärt berikande. Eller så.
9 kommentarer:
Anna med Sigge
sa...
Fast det kan bli jobbigt! Jag googlar också allt och alla men ibland kan man avslöja sig när de berättar var de bor, vad barnet heter eller vad de jobbar med och svaret som slinker ur min mun är: Jag vet. Oooops!
9 kommentarer:
Fast det kan bli jobbigt! Jag googlar också allt och alla men ibland kan man avslöja sig när de berättar var de bor, vad barnet heter eller vad de jobbar med och svaret som slinker ur min mun är: Jag vet. Oooops!
anna med sigge: man får nog vänja sig vid att var googlad...
har du googlat mig? :)
det är astrist att googla mig. jag gör det för jämnan...
hedgehog: inte än...! :P
minna: jag är inte heller jättespännande ;)
Googla mig du:D Det blir en faslig massa träffar. Så Svensson man är.
flicka: ;D
Bra, då vet jag : )
Hm.. jag börtdejar tvångsmässigt folk som kommer i min väg (www.birthday.se). Varför vet jag inte...
Skicka en kommentar