Igår på NK vagnade jag mig trotsigt fram bland på väskavdelningen bland väskslitande damer och tjejer och tanter och flickor. Tog en sväng förbi Ej rea-hyllorna bara för att skåda några Marc Jacobs-clutchar (som inte fanns). En mycket liten tant stod bredvid mig. Vi tittade tillsammans, och när jag pillade på en plånbok (röd!) suckade hon på finlandssvenska: Oh den var fin. Dom är alla fina. Och kanske dyra? Hon tittade undrande på mig.
Ja dom är nog det sa jag. Och kände för att ge den lilla lilla tanten en kram. Men hon fick bara ett leende och så vagnade jag vidare.
6 kommentarer:
Dom skulle nog bli rädda om man kramade dom, fast ibland är de så söta så man har lust.
När jag åkte hem från Stockholm sist satt jag på centralen och väntade, bredvid en gammal farbror. Han såg ut att höra hemma i en grekisk bergsby, så himla söt var han :)
Tanter kan vara så mysiga. Ibland vill man ta med en hem :D
hedgehog: :D
miss ud: en stund och fika :)
konstigt det där att man känner för att krama typ alla som pratar finlandssvenska.. =)
picaflor: HA HA HA, ja kanske var det därför :D
Jag såg att man kan vinna presentkort på 2.000:- på NK på festguiden.se Jag har tävlat och hoppas hoppas att jag vinner :-)
Skicka en kommentar