tisdag, januari 16

Från tatuering till piercing

Som alltid blir det lavinras med svar på såna här inlägg. Jag kan inte låta bli att roat spinna vidare på den stackars tatuerade flickans funderingar och publicera ännu ett svar. Vi har ni kommit in på piercing nu...

Jag, och säkert många andra, blir fysiskt illamående av sånt. Om man visar operationer, obduktioner eller tortyr av annan art på TV är det tillåtet för mig att blunda, vilket jag faktiskt gör. Men vad skulle den piercade bibliotekarien tycka om att tanten som kommer och frågar var deckarna står blundar vid åsynen av hans/hennes alla olika perforeringar? Naturligt vis skulle han/hon bedöma mig som intolerant och mossig.

HA HA HA! Min galna yrkeskår i ett nötskal?

Hur Stockholmsk?

Hittade testet via Magnus. Shit, inte visste jag att jag var så huvudstadisk! Jag som är född och uppväxt på landet.

Urstockholmaren
Shit alltså, du är så Stockholm att man blir rädd. Men om du inte taggar ner lär du bli en magsur rättshaverist också. Oss emellan - försök ha lite mindre attityd, så cool är du ändå inte. Det skadar faktiskt inte att stanna upp och hjälpa en turist att hitta rätt i storstadsdjungeln.


Vad är ni då?

UPDATE: jaha alla verkar ju bli urstockholmare. Enda alternativet?

Och på tredje plats...

Jag tar en egotripp.

Nytänk

Jag har bytt mantra. Från Jag behöver till Jag har. Ska prova det under dagen och se om det funkar. Gör det inte det byter jag till Jag får inte!

UPDATE: Man kan också låta ord gå över i handling. Maken föreslår med jämna mellanrum att jag ska låta honom ta hand om mina kontokort. Men jag har separationsångest.

Bleka ben

Truddelutt! *hyllningssalut med trumpet*

Det var länge sen jag hade ett bekvämare par strumpbyxor på mig. Dom sitter som en smäck. Och så gillar jag färgen jättemycket. Har alltid känt mig typ blekfet i vita strumpbyxor, men dom här är perfekta. 40 denier, så dom känns inte genomskinliga och är samtidigt inte så tjocka att det känns som man har en centimeter bredare ben.

Detta har jag Ida att tacka för. Skynda skynda till Wardrobe Stockholm och investera!

måndag, januari 15

Sökes

Jag vill hitta en bättre begagnad snygg lagom sliten skinnväska med lång axelrem. Jag vet inte riktigt hur den ska se ut än. Den ska vara stor! Den kan vara nästan vilken färg som helst. Jag vill fynda den på någon obskyr liten second handbutik där den står i sin ensamhet och väntar på mig. Gärna till ett förmånligt pris.

Vill ha och vill ha. Har inga planer på att överge Bruno. Men vill ha.

Men orka

Jag vet inte om man får egentligen, men jag kan inte låta bli att (lång-)citera denna förfrågan på en mailinglista jag är med i. För att jag nästan undrar om personen menar allvar?

Jag har under senare tid börjat fundera kring en fråga av personlig estetisk art som samtidigt kan ha inverkan på mitt framtida yrkesutövande. Saken är den, att jag funderar på att skaffa mig en tatuering (jag arbetar själv som bibliotekarie).

Eftersom man vid arbete i en informationsdisk skall vara representativ och prydlig, har jag kommit att fundera över huruvida det finns någon slags policy på chefsnivå på landets bibliotek, att man exempelvis väljer att i första hand inte anställa unga bibliotekarier som har en (eller flera) tatueringar och/eller har piercingar.

Framför allt undrar jag vad andra människor i branschen har för uppfattning om huruvida jag försämrar mina framtida chanser till anställning, om jag exempelvis råkar ha ett motiv tatuerat på insidan av höger underarm...

Personligen anser jag att det bör vara högt i tak såväl bokstavligt som bildligt på våra svenska bibliotek, och att såväl besökare som personal bör representera ett tvärsnitt av Sveriges befolkning ur såväl köns- som klass- och kulturellt perspektiv. Om det finns någon slags policy (eller oskriven regel) kring frågor som dessa, vore det snällt om någon initierad hade lust att berätta detta. Om det saknas en policy, är väl följdfrågan, om det inte borde skapas en?

UPDATE: Och här kan man läsa mer om crazy librarians.

The more the merrier

Linda och Sara tänker mysa på Ljunggren en stund innan Tjuvlyssnat-festen på onsdag. Vid sju. Bruno och Elgin kommer också. Vill du - så är vi där!

Fuskrea

Vad är det för lurendrej? Tag tre betala för två? Det är ju inte rea, det är fusk. Och såklart den billigaste gratis. Eftersom man ju alltid hittar två dyra och en billig. Nä nä, den gubben går jag inte på. Nån mer gång...

En bibliotekarielista

Anna hittade en prima lista som jag snor rakt av. Tack tack.

När skaffade du ditt första bibliotekskort? Tidigt, hängde rätt ofta på biblioteket efter skolan så där nördigt i mellanstadiet. Lånade drivor med böcker till mig och min bror.

När kramade du en bibliotekarie senast? Har kramat mig själv rätt mycket senaste veckan, men det kanske inte räknas? Vill tro att jag kramade om nån kollega förra veckan också.

Vad sa du senast till en bibliotekarie? Hojtade just Morrn morrn till en kollega.

När var du på bibliotek senast? Är i ett nu. Ska till ett annat efter jobbet och försöka låna om en bok som jag inte läst klart men som det bara är tvåveckorslån på. Vilka är oddsen?

Vilka bibliotek har du varit på i år? I år? Jobbets. Biblioteket i mitt lilla centrum. Hade jag besvarat listan 2006 hade listan blivit myyyyycket längre.

Hur mycket böter har du fått som högst? Inte mycket, nån tjuga max. Om ens det.

Vilka låneböcker har du hemma nu? Älskad, saknad av Joyce Carol Oates (det är den jag måste få låna om) och hundra barnböcker.

Hur många lånekort har du? Tre tror jag.

Längsta tid du struntat i att lämna tillbaka en bok? Nä sånt klarar inte jag, tycker det är jättejobbigt att vara försenad och ha skulder och sånt (kusin U, du ska få adventsbarnpengen nästa gång vi ses!)

Älsklingsbibliotek? Vad svårt. Det finns ju många coola och vackra, sen finns det fula (läs biblioteket i mitt lilla centrum) men som ofta har det man letar efter. Det är som med färger, jag kan inte välja en favorit, jag älskar alla!

Älsklingsbok att låna om? Det ska vara böcker till sonen då. För jag läser inte om böcker, fattar inte vitsen. Har man läst har man läst. Det finns alldeles för många olästa böcker i världen för att jag ska ha tid att läsa om redan lästa.