Vi hann åka a tre minuter så upptäkte jag till min fasa att jag inte hade ett enda läppe med mig. Inte ETT. Lypsyl, mitt Lypsyl varför har du övergivit mig?! gallskkrek jag. Följt av order till maken att stanna vid förta bästa bensinstation.
Nitton spänn för ett freaking läppe. Jag hade lugnt betalat 100. Det blev två kaffe också. Antagligen bra eftersom spränghuvudvärk hållit mig vaken större delen av natten.
Nu är vi på väg. Till julmarknaden!
5 kommentarer:
Är du också Lypsylberoende? Låt oss bilda en stödförening!
ujuj där har du min svaga punkt också..
ffp: fullkomligt! jag är på :D
picaflor: join the club!
Jag förstår precis paniken! Om jag åker hemifrån utan mitt Rosebud blir jag helt nervös och slickar mig runt läpparna var tjugonde sekund, vilket resulterar i torra och inte speciellt välmående läppar. Det kan gå från harmoni till kris på en dag!
mimo: bara vetskapen att man inte har det gör läppen torr! :O
Skicka en kommentar