Oklagbart.
måndag, juni 30
Vi mår
Idag har vi nästan blåst bort. Men det är förbjudet att klaga, för allt annat är oklagbart. Morgonpromenerade på stranden i birkenstock (man springer inte med trasig lilltå), frukost utomhus, stranddag och om ett tag när maken kommer hem (vi orkar inte med honom i matbutiker, han kan gå i timmar. Så nu får han åka ensam, vilket jag tror samtliga parter är nöjda med) blir det en drink och senare middag utomhus.
söndag, juni 29
Aj
Sonen, vår långa och bängliga, har en förmåga att slå i armar och ben i allt. Maken varnade honom för tröskeln till altanen. Den står upp en bit och man behöver ta ett extra kliv över.
En kvart efter varningen körde jag lilltån rakt in i ovan nämnda tröskel. Lilltånageln gick itu och jag fick sitta med stort isbandage. Nu, ett par timmar senare, har det slutat blöda och bulta. Ser ut som att jag kan få en god natts sömn. Morgondagens arla powerwalk får vi se hur det går med...
Bona serra!
Jag ska inte tjata väder, men det är nåt visst ändå när det fläktar så mycket på stranden att 29 grader nästan känns svalt.
Nu har jag och dottern (fast jag vill påstå att hennes insats var blygsam) avslutat dagens träningsprogram i form av Friskispressens Hardcore-övningar. Nån slags träningsinsats har jag tänkt åstadkomma här på ön, för att parera en bråkdel av allt gott som slinker ner.
lördag, juni 28
Dagens
Grå t-shirt Lager 157, rutiga byxor Isabal Marant, grå finstickad kofta med luva Massimo Dutti, vita tygskor Åhlens
fredag, juni 27
Som traditionen bjuder
Minna, jag tror det får bli tradition att lägga ut dina sommarfötter här när det vankas semester. Dom är alltjämt i jobbets bildbank!
Bella!
Italien. Alltså Italien. Just nu är det så in i bomben semester för mig. Såg den här bilden hos Mis(s)match och frågan är om jag inte måste se The talented Mr Ripley. För vilken gång i ordningen vet jag icke.
Litet bryt på väg till jobbet
Jag vet inte riktigt vad som hände. Cyklade till jobbet i morse, med Amanda och Hannas podcast i öronen. Tycker att dom utgör en blandning av hysteri, humor, livet, trams och en och annan tänkvärdhet.
Varje gång dom pratar om deras farmor, som dog nyligen, börjar jag gråta. Kan inte förklara det. Tårarna bara börjar rinna. Ganska mycket också, det är ingen vacker gråt om man säger så. Jag vet inte om jag kopplar deras farmorprat till min egen saknade farmor eller vad det är? Längtar efter mina barn. Är lättad över att semestern börjar alldeles strax. Funderar över livet, typ. Kanske bara behöver gråta då och då och det här är en slags påknapp.
Hur som helst kom jag helt rödgråten till jobbet, undvek blickar i duschrummet och nu ser och känner jag mig väl ganska normal igen. Slut på psykbryt för idag får vi hoppas.
Varje gång dom pratar om deras farmor, som dog nyligen, börjar jag gråta. Kan inte förklara det. Tårarna bara börjar rinna. Ganska mycket också, det är ingen vacker gråt om man säger så. Jag vet inte om jag kopplar deras farmorprat till min egen saknade farmor eller vad det är? Längtar efter mina barn. Är lättad över att semestern börjar alldeles strax. Funderar över livet, typ. Kanske bara behöver gråta då och då och det här är en slags påknapp.
Hur som helst kom jag helt rödgråten till jobbet, undvek blickar i duschrummet och nu ser och känner jag mig väl ganska normal igen. Slut på psykbryt för idag får vi hoppas.
Dagens
Benvit stickad tröja Ganni, svarta vida shorts &Other Stories, svarta klackar Penelope, sidensjal Beck Söndergaard
torsdag, juni 26
Duktig kväll
Jag masade mig iväg till ett intervall flex-pass ikväll. Tröttma och frusenhet till trots. Och det blir ju alltid så himla bra när jag väl är där. Som en urvriden trasa efteråt. Gick raka vägen hem och åt kött som maken hade lagat till. Han sköter sig. Och mig.
Dåligt väder och härliga kläder
Oh! Iii! Ah!
Ursäkta ljuden, men jag känner en närmast oförklarlig kärlek till ett litet champagnefärgat plagg i siden som jag inte riktigt vet när det skulle kunna användas och hur praktiskt det är.
Vad bryr sig väl den kvinnliga hjärnan om det?
Ursäkta ljuden, men jag känner en närmast oförklarlig kärlek till ett litet champagnefärgat plagg i siden som jag inte riktigt vet när det skulle kunna användas och hur praktiskt det är.
Vad bryr sig väl den kvinnliga hjärnan om det?
Säkert som amen i kyrkan (är jag förresten hundratvå år gammal som skriver så?)
Javisst, drygt åtta veckor efter klippning får jag frågan om jag har klippt mig.
När jag svarade nej fick jag kommentaren: Du ser lite farlig ut luggmässigt. Kort där (pekar) och längre där (pekar).
?
När jag svarade nej fick jag kommentaren: Du ser lite farlig ut luggmässigt. Kort där (pekar) och längre där (pekar).
?
Dagens
Vit kortärmad blus The Shirt Factory, svarta byxor Filippa K, ljusbeige kabelstickad poncho Soft Goat, svarta klacakr Filippa K
onsdag, juni 25
Nedräkning
Frågar ni mina kollegor skulle dom nog beskriva mig som aningen fjärran dessa dagar. Jag jobbar på, men jag är samtidigt på väg rakt in i semestern. Nu ska jag bara det och det och det och sen!
Hennes hår
Ja, världens just nu snyggaste kvinna (i mitt tycke) är ju också lite "långhårig" baktill. Jag tuffar vidare med min frisyr helt enkelt.
Förlåt Kevin att jag klöv ditt ansikte itu. Men ditt hår är faktiskt inte mycket att orda om.
Förlåt Kevin att jag klöv ditt ansikte itu. Men ditt hår är faktiskt inte mycket att orda om.
Oh what a night
Vad gör man när barnen är iväg och maken hänger med jobbkompisar efter jobbet? Jo man strosar både en och två och eventuellt tre timmar på stan.
Jag hade ett par tre ting att införskaffa. Och en drös fina titta-på-rea-objekt att skåda. Ingen tid att passa. Bara promenera runt, titta på det jag ville, gå en runda till, prova ett och annat. Tills jag fick ont i fötterna och åkte hem.
Topp toppitopp.
Jag hade ett par tre ting att införskaffa. Och en drös fina titta-på-rea-objekt att skåda. Ingen tid att passa. Bara promenera runt, titta på det jag ville, gå en runda till, prova ett och annat. Tills jag fick ont i fötterna och åkte hem.
Topp toppitopp.
tisdag, juni 24
Jag gillar klänningar men...
Columbine Smille ska visst också till Sardinien. Våra packlistor ser inte helt lika ut. Jag ska till exempel inte packa en jättelång mockaklänning. Jag tänker att den hindrar benen och armarna från att bli bruna. Att den italienska glassen gör så tydliga fläckar på mockatyget. Att italienarna skulle missta mig för a) nunna, b) trädstam eller c) Columbine Smille!
Hugg
Jag tittar inte alls på fotbolls-VM, det roar mig inte. Men när fotbollsspelarna biter varandra, vilket följs av heta diskussioner kring det - då skrattar jag högt!
UPDATE: Dom bara fortsätter älta bettet! Expertkommentatorerna säger Just att bita någon är ju närmast vampyraktigt, det är ju riktigt sjukt.
Ha ha ha, sanslöst!
UPDATE: Dom bara fortsätter älta bettet! Expertkommentatorerna säger Just att bita någon är ju närmast vampyraktigt, det är ju riktigt sjukt.
Ha ha ha, sanslöst!
Mot förfallet
Det är åtta veckor sedan jag klippte mig. Min frisör har fått en bebis och jobbar inte. Förrän kanske lite till hösten.
Jag fegar för att gå till en annan frisör. Jag funderar på att bara förfalla ett par veckor till. Tills jag blir helt desperat och bara akutklipper mig. Själv?!
Fast i dagsläget kan jag tycka att håret är märkligt ok, för att vara inne på vecka 8 liksom. Erfarenheten säger mig att den känslan kan vara väck vilken dag som helst. Det är hårfint det där.
Jag fegar för att gå till en annan frisör. Jag funderar på att bara förfalla ett par veckor till. Tills jag blir helt desperat och bara akutklipper mig. Själv?!
Fast i dagsläget kan jag tycka att håret är märkligt ok, för att vara inne på vecka 8 liksom. Erfarenheten säger mig att den känslan kan vara väck vilken dag som helst. Det är hårfint det där.
måndag, juni 23
Mina simmare
Båda två tog simborgarmärket idag! Mitt hjärta exploderar av stolthet.
Jaha, nu längtar jag ännu mer. Om mormor och morfar läser det här: meddela de unga tu att pappa och jag ska äta köttbullar och spagetti till middag <3
Jaha, nu längtar jag ännu mer. Om mormor och morfar läser det här: meddela de unga tu att pappa och jag ska äta köttbullar och spagetti till middag <3
Just nu
sitter en person i lunchrummet och berättar ingående om sitt midsommarfirandet och visar 7000 bilder i sin mobil på olika byggnader. Det här med att veta när man ska ge sig?
söndag, juni 22
Pick och pack
Fru Ute-i-god-tid har hållit på med packningen ett bra tag, och nu går den in i slutfasen. Jag är inte helt nöjd när jag ser till antalet skor. Fyra par. Inte en klack så långt ögat når. Eftersom erfarenheten säger mig att klackar inte kommer till vidare värst användning (ska nämligen inte klubbhoppa eller storstadsspatsera).
Nej, så här ser det istället ut:
- ett par badtofflor - svarta Havainas
- ett par fotriktiga och hippa skodon - Birkenstocktofflor
- ett par mindre fotriktiga men alltjämt hippa skor - silversandaler Marni för H&M
- ett par reseskor - vita tygskor a la Åhlens
Där har vi det. Ynkedom skulle man kunna kalla det. Jag är lite chockad själv.
Fint? Tack? Häj?
UPDATE: Efter peppande kommentar inser jag att springskorna måste med!
UPDATE: Efter peppande kommentar inser jag att springskorna måste med!
Dagens
Ska bara mysa runt med maken på Söder lite.
Grå top Åhléns, grå collegetröja med tryck Kenzo, svarta byxor med muff mudd &Other Stories, svarta sneakers New Balance
lördag, juni 21
Vuxet värre
Hemma igen. Utan barn. Skönt med liten vuxenliv. Och längtigt efter dom där små odågorna som är det finaste som finns.
Maken och jag har ätit vuxenmiddag och ska nu se Game of thrones. Och i morgon ha sovmorgon.
Puss ungar, jag ska drömma om er <3
Maken och jag har ätit vuxenmiddag och ska nu se Game of thrones. Och i morgon ha sovmorgon.
Puss ungar, jag ska drömma om er <3
Dagens
Mörkblå top Nowhere, jeanskjol Citizens of humanity, gul kabelstickad tröja Acne, ljusblå strumpor med hjärtan Happy socka, blå sneakers New Balance
fredag, juni 20
torsdag, juni 19
Nog nu! säger midsommar
Är det midsommarsyndromet som krupit sig på eftersom jag inte lyckas läsa ett endaste dokument till?
Dan före
Jag ska strax flyga hemåt igen. Hem till jobb, hämta barn, förbereda inför i morgon. Längt!
Dagens
Vit skjorta Filippa K, jeans COS, marinblå sammetstofflor Asos, marinblå kavaj med guldknappar Massimo Dutti
onsdag, juni 18
Några sanningens ord
Jag läser Fredrik Backmans Saker som min son behöver veta om världen. En underhållande lite skrift. Jag uppskattar särskilt det här kapitlet:
Protest
Ibland blir man kär i en viss typ av plagg. Den här typen av plagg har jag varit i kär i många gånger om. Den kabelstickade koftan a la college/rugbystil. För att man ser modeller i magasin i dom så där snyggt oversizat med slitna jeans till (har bilder hemma, är i Ume. En annan gång).
Nu till abret. Dom finns aldrig i damversion! Trots att dom ser mycket coolare ut på kvinns. Nej nej, damernas koftor är rosa och lila och figursydda. Om man som bredaxlad kvinna (jag skyllde länge mina breda axlar på att jag simmade mycket som ung, ha ha det håller nog inte längre) vågar sig på en herr är till och med small ganska stor.
Ja, jag protesterar helt enkelt.
Nu till abret. Dom finns aldrig i damversion! Trots att dom ser mycket coolare ut på kvinns. Nej nej, damernas koftor är rosa och lila och figursydda. Om man som bredaxlad kvinna (jag skyllde länge mina breda axlar på att jag simmade mycket som ung, ha ha det håller nog inte längre) vågar sig på en herr är till och med small ganska stor.
Ja, jag protesterar helt enkelt.
Det går upp och ner minsann
Oj. Jag har lånat ett arbetsrum och nyss hörde jag en forskare i ett rum alldeles intill utbrista:
- MEN HELVETE!!!
Jag tror det är samma forskare som i förmiddags typ rapade högljutt (den musikaliska "räppen", inte rapen man utstöter efter att ha ätit) och dunkade handflatan ganska hårt mot bordet.
Det är till att ha humörsvängningar så här innan midsommar.
- MEN HELVETE!!!
Jag tror det är samma forskare som i förmiddags typ rapade högljutt (den musikaliska "räppen", inte rapen man utstöter efter att ha ätit) och dunkade handflatan ganska hårt mot bordet.
Det är till att ha humörsvängningar så här innan midsommar.
Det vankas fölse
Jaha nu ska vi fira en 60-åring. Jag ska visst hålla tal. Bäst att sjunga upp sig...
La la la.
La la la.
Dagens
Svart finstickad tröja Tiger, svarta mönstrade byxor Rodebjer, marinblå kavaj med gulknappar Massimo Dutti, marinblå sammetstofflor med liljor Asos
tisdag, juni 17
Det var den veckan det, snart
Inte mycket på plats på jobbet den här veckan. Kurs i dagarna två. Nu återstår en jobbresa innan det drar ihop sig till semester. I morgon sticker jag till Umeå och stannar över natt. Blir trevligt!
Och sen var det visst midsommar också. Funderar på en outfitmässig repris på förra året. Om vädret är med...
Och sen var det visst midsommar också. Funderar på en outfitmässig repris på förra året. Om vädret är med...
Dagens
Svart ärmlös top Filippa K, svarta shorts &Other Stories, svarta klackar COS, cammomönstrad kashmirtröja Zadig&Voltaire
måndag, juni 16
Och hur går det med sockret då?
Tackar som frågar! Det går över förväntan. Jag har inte slutat äta socker helt. Socker är för mig ett slags samlingsnamn för:
- socker, ha ha
- onyttigheter som ostbågar, smågodis och chips
- det där sugen-på på kvällskvisten
- jätteportionen mat istället för en lagom portion
- en andra portion!
- det där allmänna jag-är-sugen-på-nåt, men inte alls hungrig
- en drink innan maten på helgerna
Såna saker. Som jag nu är ambitiös att undvika. Såklart har jag smakat tårta på student och avslutning, tagit en kaka på kursen, dricker fortfarande vin till helgmiddagar, men banne mig inte mer. Och försöker motionera flitigt. Känns så otroligt mycket bättre än att hela tiden unna mig nåt litet där, nalla lite lördagsgodis där, äta tills jag nästan spricker istället för att äta i lugn och ro och bli mätt på lagom.
Nu håller jag tummarna för att jag kan fortsätta någorlunda så under sommaren.
& Other Shorts
Ni vet dom där shortsen jag sökte och suktade? Dom är äntligen här. Uppsydda ett par centimeter eftersom jag vill ha mer knälängd än snudd på trekvarts. Fladdriga och härliga. Så vida att dom nästan ser ut som en kjol. Hög midja. Fickor i sidorna. Dressade på ett lagom sätt.
Dom åker på redan i morgon!
Dom åker på redan i morgon!
söndag, juni 15
Officiellt sommar
Hela helgen har jag gått runt och gnolat på sommarvisor från sonens skolavslutning.
Mest den här:
Och hela året drömde jag.
Om vår korta sommar drömde jag.
Och äntligen kom den och jag fick rå om den,
då gömde jag
små sommarminnen gömde jag
Maskros, som tändes
och tjärdoft, som kändes,
gömde jag.
Mest den här:
Och hela året drömde jag.
Om vår korta sommar drömde jag.
Och äntligen kom den och jag fick rå om den,
då gömde jag
små sommarminnen gömde jag
Maskros, som tändes
och tjärdoft, som kändes,
gömde jag.
lördag, juni 14
fredag, juni 13
Det är rea i stan. Och på webben.
Herregud vad med reor det är överallt nu. Jag har inte ens varit i fysisk butik men bombarderas av mail med erbjudanden om summer sale hit och midsommarrea dit. 30, 4, till och med 50 procent.
Men inte jag inte. Jag handlar bara till fullpris.
Mvh
Korkad
Dagens
Sonen förbarmar sig ibland och tar en dagens på mig.
- Mamma, gör du det varje dag? Dagens outfit?
- Ja jag gör nog det.
- 365 dagar om året...
- Nästan.
- Du är galen.
-Kanske.
Blå top Nowhere, kristrecksrandiga byxor Monki, halsband Sophie by Sophie
- Mamma, gör du det varje dag? Dagens outfit?
- Ja jag gör nog det.
- 365 dagar om året...
- Nästan.
- Du är galen.
-Kanske.
Blå top Nowhere, kristrecksrandiga byxor Monki, halsband Sophie by Sophie
torsdag, juni 12
Vad är väl en bal?
Sonen var på avslutningsbal på fritids igår kväll. Klädsel kavaj, men det var ok att skippa kavajen om man inte äger någon. Jag tvingade på ungen en skjorta och ett par snygga byxor.
Nämnas bör kanske att man son genomgår en gravt pre-tonåringsperiod dessa tider. Mycket är fel, suck pust, stön, men-fatta-vad-jag-vill-utan-att-jag-säger-nåt-då! Ibland leker han småvuxen, ibland är han liten och vill kramas.
Detta resulterade i att han när det var dags att gå ropade: MEN SKA DU FÖLJA MED MIG DIT DÅ! Vi bor på samma gata som skolan/fritids, så jag knallade upp för backen med honom. När en kompis dök upp väste min charmante son Jag kan gå själv nu! Så jag snodde en kram och gick hem.
Efter balen var jag förstås exalterad att höra hur det hade varit. Unge herrn var själv inte särskilt imponerad av det som varit.
- Jag är hungrig. Man fick bara en hamburgare.
- Men var det inte trerättersmiddag?
- Jo. Några småmackor till förrätt (jag gissar kanapéer) och sen glass till efterrätt. Men jag är hungrig!
- Och mer då? Var det dans?
- ....åhhhh ja det var det.
- Dansade du?
- NEJ. Kan jag få en macka?
Vad är väl en bal på fritids?
Nämnas bör kanske att man son genomgår en gravt pre-tonåringsperiod dessa tider. Mycket är fel, suck pust, stön, men-fatta-vad-jag-vill-utan-att-jag-säger-nåt-då! Ibland leker han småvuxen, ibland är han liten och vill kramas.
Detta resulterade i att han när det var dags att gå ropade: MEN SKA DU FÖLJA MED MIG DIT DÅ! Vi bor på samma gata som skolan/fritids, så jag knallade upp för backen med honom. När en kompis dök upp väste min charmante son Jag kan gå själv nu! Så jag snodde en kram och gick hem.
Efter balen var jag förstås exalterad att höra hur det hade varit. Unge herrn var själv inte särskilt imponerad av det som varit.
- Jag är hungrig. Man fick bara en hamburgare.
- Men var det inte trerättersmiddag?
- Jo. Några småmackor till förrätt (jag gissar kanapéer) och sen glass till efterrätt. Men jag är hungrig!
- Och mer då? Var det dans?
- ....åhhhh ja det var det.
- Dansade du?
- NEJ. Kan jag få en macka?
Vad är väl en bal på fritids?
onsdag, juni 11
En del måste fly. Vi kan hjälpa dom!
Jag har flera gånger fått frågan om jag vill publicera historier för att lyfta fram flyktingars situation. Det vill jag så klart. Nu också. Ta er tid att läsa Naimas historia:
Naimas farbror blev mördad i Etiopien för inblandning i Oromorörelsen. Hennes familj flydde då till Kenya som politiska flyktingar. Under uppväxten i Kenya kunde Naima och hennes tre syskon aldrig säga att de var flyktingar. Det blev deras familjehemlighet och de var alltid rädda för bli avslöjade.
När Naima var tio år förflyttades familjen till San Jose i Kalifornien med hjälp av IRC (International Rescue Committee). Eftersom Naima var den enda som talade engelska i början, blev hon familjens talesperson och fick tidigt i livet ta mycket ansvar.
Till slut flyttade hennes familj till Seattle och de blev amerikanska medborgare 1996. Idag har Naima arbetat som handläggare på IRC i Atlanta i fem år.
- Jag tycker om att arbeta med mina klienter. Jag ser mina föräldrar och mig själv i dem.
Naimas planer är att fokusera på kvinnors hälsa och välmående, för att stärka flyktingkvinnor, hjälpa dem att göra sig hörda och utbilda dem så att de lär sig att ta hand om sig själva när de får större möjligheter och ansvar i Amerika.
- Jag tror att eftersom jag själv är flykting så uppskattar jag livet på ett helt annat sätt. Jag kommer fortfarande ihåg var vi var, var jag började, huset jag bodde i. Idag har jag allt jag behöver. Jag har möjligheter som jag inte skulle ha haft annars - särskilt som kvinna. Jag kan se till att saker händer i mitt liv och om jag gör det eller inte är helt upp till mig. När jag bodde i Nairobi åkte vi till in stan där UNHCR gav oss våra kuponger för skoluniformer och ryggsäckar. Vi såg fram emot det varje år. UNHCR registrerade oss och gav oss flyktingstatus. Min pappa jobbade för UNHCR och byggde skolor. Det var den bästa tiden för då hade han en riktig inkomst.
Du kan också hjälpa flyktingar som Naima. Läs mer på UNHCR:s kampanjsida. Organisationen finns såklart också på Facebook.
Kom igen så gör vi något!
Naimas farbror blev mördad i Etiopien för inblandning i Oromorörelsen. Hennes familj flydde då till Kenya som politiska flyktingar. Under uppväxten i Kenya kunde Naima och hennes tre syskon aldrig säga att de var flyktingar. Det blev deras familjehemlighet och de var alltid rädda för bli avslöjade.
När Naima var tio år förflyttades familjen till San Jose i Kalifornien med hjälp av IRC (International Rescue Committee). Eftersom Naima var den enda som talade engelska i början, blev hon familjens talesperson och fick tidigt i livet ta mycket ansvar.
Till slut flyttade hennes familj till Seattle och de blev amerikanska medborgare 1996. Idag har Naima arbetat som handläggare på IRC i Atlanta i fem år.
- Jag tycker om att arbeta med mina klienter. Jag ser mina föräldrar och mig själv i dem.
Naimas planer är att fokusera på kvinnors hälsa och välmående, för att stärka flyktingkvinnor, hjälpa dem att göra sig hörda och utbilda dem så att de lär sig att ta hand om sig själva när de får större möjligheter och ansvar i Amerika.
- Jag tror att eftersom jag själv är flykting så uppskattar jag livet på ett helt annat sätt. Jag kommer fortfarande ihåg var vi var, var jag började, huset jag bodde i. Idag har jag allt jag behöver. Jag har möjligheter som jag inte skulle ha haft annars - särskilt som kvinna. Jag kan se till att saker händer i mitt liv och om jag gör det eller inte är helt upp till mig. När jag bodde i Nairobi åkte vi till in stan där UNHCR gav oss våra kuponger för skoluniformer och ryggsäckar. Vi såg fram emot det varje år. UNHCR registrerade oss och gav oss flyktingstatus. Min pappa jobbade för UNHCR och byggde skolor. Det var den bästa tiden för då hade han en riktig inkomst.
Naima och hennes son Teso. |
Du kan också hjälpa flyktingar som Naima. Läs mer på UNHCR:s kampanjsida. Organisationen finns såklart också på Facebook.
Kom igen så gör vi något!
Fråga kolon
Var det tokjobbigt att genomgå ett Friskispass på lunchen för att:
- det är så varmt ute?
- jag angränsar till bakis efter gårkvällens studentmottagning (drack inte alls mycket, men även få droppar påverkar dagen efter en 42-åring)?
- min kondis suger, helt enkelt?
Nå plagg av nå slag
Ha ha, gillar kollegas kommentar:
- Häftig klänning. Eller vad det är...
- Jo just. Tack.
Till hennes försvar ska jag säga att jag satt ner så det var väl inte så lätt att urskilja. Men en komplimang är en komplimang och en sån sitter alltid fint!
- Häftig klänning. Eller vad det är...
- Jo just. Tack.
Till hennes försvar ska jag säga att jag satt ner så det var väl inte så lätt att urskilja. Men en komplimang är en komplimang och en sån sitter alltid fint!
Rearearearearea
Jaha, det är alltså nu reorna drar igång. Känner mig förvånansvärt mättad. Har siktet inställt på en väska jag. Den kommer tyvärr inte vara på rea, men det är smällar man får ta!
tisdag, juni 10
För han har tagit studenten!
måndag, juni 9
I can do it
Jag är så SUGEN på nåt. Men inte hungrig. Skillnad.
Jag lägger mig och äter en bok istället.
Jag lägger mig och äter en bok istället.
Men guuu
Alla som just skrev världens mest menlösa och tråkiga inlägg räcker upp en hand.
*räcker upp en hand*
*räcker upp en hand*
Det var ju själva...
Jag bockar av saker. Sånt där man vill ha avklarat innan midsommar. En del går att bocka av. Men det mesta leder till nya frågor och nya "saker" som ska tas itu med. På tid som inte räcker till.
Vasjutton...
Vasjutton...
Här går det undan
Ni förstår, den här veckan kommer att gå skitsnabbt. Och det är ey-okey med mig. Ska bara försöka hinna med att njuta av allt kul som händer.
Det händer:
Det händer:
- studentfirande och studentmottagning
- planerande och förberedelser för sommarpub på jobbet (som jag tyvärr inte hinner vara med på)
- snajda upp sonen för bal på skolan
- skicka barnen på diverse kalas och ordna presenter inför det
- skolavslutning med picknick och grejer
- fotbollsträningar och matcher
söndag, juni 8
lördag, juni 7
Fint som snus
Senaste Cover har diverse godbitar som jag tänker dela med mig av.
Linneskjorta är ju bedrövligt fint på sommaren. Jag tror jag gör som förra sommaren och kniper makens. Såna gör det nämligen inget om man drunknar i. Väskan är ju inte heller fy skam.... |
Jag har ju dom fina byxorna i mönstret på topen ovan och kan bara konstatera att den också är rackarns fin! |
Suck stön pust. Acnes kritstrecksrandiga kostym. Man dör. Man beundrar. Man tänker mindre på att användningstillfällena för en som jag troligtvis är få. Man suckar och frustar ändå. |