På ålderns vår

Jaha, så fick jag syn  på mig själv baktill i en spegel. Herregud, mitt hår. Det befinner sig i ett förtvivlat tillstånd trots att det nog inte var mer än fem veckor sen jag var hos frisören. Jag ser ingen annan råd än att boka ett nytt besök inom en snar framtid.

Det är väl för övrigt nu man är som blekast och glåmigast och lönnfetast på hela året. Det går liksom inte att vara tiptop i mars.

• Deppigt: jag hade möte med en kvinna som jag gissade var 30 plus nåt år. Det visade sig att hon var lika gammal som jag. Gav henne en komplimang och hon sa att ja när man fyller 25 fortsätter man ju bara att känna sig som 25 sen oavsett ålder.
  -Eh...? sa jag och kände mig som hundra.
  
• Något upplivande: när jag gick hem förbi sonens skola hängde det ett gäng tjejer vid staketet.
  - Du är Carls mamma, eller hur? frågade en av dom.
  Jag bekräftade att det var så.
  - Ja, jag känner igen alla snygga tjejer nämligen, sa tjejen.
  Man får tacka. Även om jag mest av allt kände mig som kanske just en. Tacka, alltså.