Det händer (titt som tätt) att maken beklagar sig över att han känner sig krasslig, förkyld, har ont i halsen, mår dåligt... han säger det ganska många gånger under en dag. Så många att jag till slut slutar höra. Och inte heller tycker så särskilt synd om honom. Det märkliga är att han mirakulöst kryar på sig sen när det är dags för fotboll eller träningspass.
- Men du kände dig dålig? Är det inte bättre att vara hemma och ta det lugnt då?
- ... uh nä... jag mår lite bättre nu.
Eller hur. Fast ikväll orkar han inte ens med spinning. Han orkar bara ligga i soffan och spela tv-spel. Det har han orkat jättemycket den här julledigheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar