Det var ett sånt där Friskis-pass som fick mig att känna mig (halv)ung och gammal på samma gång.
(Halv)ung för att det var en rackarns fart och jag så gott som hängde med. Gammal för att instruktören var max 17 år, smal som en... jättesmal person, dansade fram, och dessutom vig som ett sabla gummiband.
Det var som en tyst överenskommelse bland oss som tränade i lokalen:
Hon är ung, hon vill så mycket och vet ännu inte hur det VERKLIGA livet är. Hon har inte stött på hälsporrar (här talar jag eventuellt i egen sak, men jag är säker på att många skulle hållit med), hon har inte fött barn (det var mest kvinnorna som tänkte det) och ännu inte drabbats av den där fetman som liksom inte vill ge vika. Hon är helt ovetande om att mat och dryck faktiskt ÄR livets goda och kan ännu leva på kärlek alena. Vi andra, vi VET. Men vi låter henne hållas och hänger med så gott vi kan.
hahahah! Underbart!
SvaraRaderaPuss på dig!
Haha! Underbart!
SvaraRaderaInstämmer! Underbart! Hahaha!
SvaraRadera/Barbro
Jag hade instämt om jag hade varit där. Till fullo.
SvaraRaderaalla: hear hear!
SvaraRaderaPrecis. Låt de unga vara unga...
SvaraRaderaHaha, mitt i prick Linda!
SvaraRaderabåda: !
SvaraRadera