Plikten kallade

Vädret var väl inte direkt med oss ikväll när det var vår tur att stå i kiosken vid fotbollsplanen. Den sena tiden, till klockan åtta, dessutom. Vi hade sparsamt med (läs: inte en enda) kunder. Vi försökte hålla humöret uppe genom att...

... jag handlade te av dottern,
... dottern köpte Festis och kexchoklad av mig.
Sen låtsades dottern handla en påse chips men fick lägga tillbaka den igen.
Efter det fick jag låtsas köpa en mazarin, eller som dottern kallade det: en liten tårta.
Maken kom förbi och fick lov att inhandla en chokladbit.

Precis när vi skulle stänga igen krängde vi två kort med bröd alldeles gratis till några förbipasserande (korvarna skulle ändå slängas).

Sen kom en farbror förbi och undrade om vi hade något kaffe kvar, men det hade jag just hällt ut.

Fint tack hej för den här gången.

Får det lov att vara en liten tårta?