För att man får malla sig över sina barn precis hur mycket man vill

Jag har lätt till tårar. Kanske inte skulle kunna gråta rakt upp och ner på beställning, men fly mig en sorgsen barnbok (Adjö herr Muffin, Fula ankungen, Bröderna Lejonhjärta förslagsvis) eller sjung sista låten i Kristina från Duvemåla och du skall se mig skvala.

Så, ikväll när dottern hade genrep inför helgens dansföreställning kunde jag inte hålla tårarna borta. För att dom var så söta allihopa. För att dottern såg så härlig ut där uppe på scenen. För att hon strikade den coolaste posen som skulle kunna vara väldigt utmanande men som bara blir för söt när en femåring gör den.

Den coolaste posen.