Jag beklagade mig på lunchen för en kollega. Det här med hur jobbiga jag tycker måndagar är. Hur det borde ha att göra med en helgs ledighet kontra det tvära kastet tillbaka till verkligheten bla bla bla...
Hon skakade bara på huvudet och berättade för mig att när jag blir så gammal som hon är idag (typ om tio år) kommer jag att lära mig att inte fokusera så på fritid och arbetstid. Hon har lärt sig att inte göra det och det är skönt.
Men. Vadå? Det är ju skillnad på fritid och arbetstid. Ska jag bara låta allt flyta ihop? Måla naglarna på arbetstid och ta med mig jobbet hem?
Jag kommer nu att vänta på sanningen i tio år.
Häj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar