Mot evigheten och vidare

Men först bara, jag har fått några undrande kommentarer om "vad var det som hände", "det där borttagna inlägget" och om "mina snedsteg". Jag vill bara klargöra, förhoppningsvis utan att skriva en uppsats.

Vad var det som hände?
Som vi bloggare brukar tjata och som nog inte kan tjatas nog om: bloggen speglar inte hela mitt liv. Det finns så mycket annat som jag inte skriver om. Livet liksom, det är ju ganska mycket. Kalla det post-40-årskris-vad-ska-jag-göra-med-mitt-liv, kalla det vad som helst. Jag älskar bloggen men den är inte hela mitt liv. Jag bryter inte ihop av att många ogillar något jag skriver om. Det finns mer. Arga människor på bloggen är bara toppen på isberget, så dom behöver inte ta på sig skulden/äran till mitt lilla blogguppehåll.

Det där borttagna inlägget
Jag står för det jag skriver om. Att vissa blir arga får jag ta. Att "fölk" skriver Ta bort inlägget, fattar du inte att du sårar! tar jag inte. Det är inte upp till andra att avgöra vad som ska vara i min blogg eller inte. Det är upp till mig. Och till den person som eventuellt känner sig utsatt. Innan uppehållet publicerade jag en bild på två personer. Den ena personen mailade mig och berättade att hon blivit ledsen av inlägget. Självklart plockade jag då bort det. För att hon personligen tog kontakt. Inga hard feelings henne och mig emellan.

Mina snedsteg
När människor skriver så till mig känns det som att jag är fem år på dagis. Så ja lilla Linda, du gjorde fel men vi tycker om dig ändå. Det är väl ingen nyhet att alla uppfattar och väljer att tolka saker olika. Er tolkning stämmer kanske inte överens med min. Även om vissa vill få det till det är jag aldrig ute efter att göra illa eller skratta elakt på andras bekostnad. Så, snedsteg vill jag inte kalla inlägg som upprör.

Se där, en pytteuppsats om ni så vill. NU lovar jag att bli skönt ytlig igen!