Min fina farmor skulle ha fyllt 97 år idag. Åh vad jag saknar henne. Trots att vi inte träffades så ofta.
Fast hon är med mig fortfarande. I en massa fina minnen. I hennes gamla rottingväska som jag rustade upp och bär omkring på. I den grå pläden som vi har på sängen som hon klämde gillade på och nickade åt när jag visade den. I ringen jag fick av henne för flera år sen. På alla foton. Ja överallt faktiskt.
1 kommentar:
Jeg vet akkurat hva du mener. Det er så fint at de er med oss videre, i kaffekopper, smykker, bilder, lamper, møbler - alt vi har som de har hatt før oss.
Skicka en kommentar